Nu är jag hemma från Borås och ett dygn ihop med dom här!
Det kändes precis som om vi pratat varje dag, som om tiden stått still och som vi alltid skulle ses och dansa hela nätterna.
Tyvärr är ju inte det fallet men det spelar ingen roll sålänge jag vet att dom finns där, en kort tågresa bort finns alla dom här fina fina människorna!
När vi stod där på dansgolvet kändes det så himla fint, för en gångs skull kände jag mig inte det minsta ensam längre.
Ni är ta mig tusan världens bästa!
Tack för ett fantastiskt dygn!
Hur Landet Ligger!
Hej på er! Det har varit knäpptyst här inne senaste tiden och eftersom en del (bland annat min mamma) undrat om jag slutat blogga så ska jag nu förklara min tanke. I Maj flyttar jag in på ett nytt kontor och tanken är att då också...