Hur Landet Ligger!

Hej på er! Det har varit knäpptyst här inne senaste tiden och eftersom en del (bland annat min mamma) undrat om jag slutat blogga så ska jag nu förklara min tanke. I Maj flyttar jag in på ett nytt kontor och tanken är att då också göra en ny hemsida. Jag vill få den lite renare, det kommer finnas en webshop med mina konsttryck och även originalteckningar och bloggen då? Jo det kommer finnas en blogg! Men jag tänkte ändå göra sidan lite mer konstinriktad, så bloggen blir lite mer åt det hållet också. Jag tänker skriva mycket om färg, om hur jag väljer motiv, vad jag gillar att teckna, hur jag bygger upp min ateljé och såna saker. Men fortfarande en del om kläder och färger på det sättet, lite familj men inte lika mycket som innan och framförallt mindre press på att blogga varje dag. Hellre bra grejer att skriva än ofta tycker jag. Så de första inläggen kommer absolut handla om renoveringen av den nya ateljén, om tankar runt det och vad jag tycker är viktigt för mig att det finns i et ateljé. Jag återkommer såklart med allt så fort vi kommit en bit på vägen, ville mest kika in här och meddela att jag alltså inte försvunnit!

Om Lite Av Varje!

Förra veckan var Krickelin här hos mig. Hon knäppte den här bilden på mig vid min målning (här får man också en bra idé om hur stora de är) som jag tyckte blev väldigt fin. Jag matchar ju tavlan!
På tal om tavla är det nu bara två små fjuttiga veckor kvar till min vernissage!
Jag ser fram emot det med spänd, livrädd förväntan.
Det här är mina skräckscenarion (jag är bäst på att måla upp sådana så vi börjar med dom)
– Ingen kommer
– Alla tycker att jag har fått storhetsvansinne med prissättningen
– Hängningen blir inte som jag tänkt mig
– Kladdiga barnhänder petar på målningarna
– Alla frågor jag kommer få om hur jag tänkt med motiven. Explanation kills art.

Men för att väga upp skräcken (känner hur hjärtat börjar slå bara av tanken) så måste vi ju ha lite drömscenarion också:
– Jag säljer en massa målningar
– Det kommer MASSOR med folk
– Alla har trevligt, spelar pingis och dricker vin, som en enda stor familj
– Jag får frågan om att ställa ut igen, någon annanstans


För att återgå till mötet med Kristin, så ska vi jobba ihop framöver och det ska bli så himla roligt. Kristin är smart, sjukt kreativ och väldigt öppen. Gillar sånt, när man kommer någon in på livet direkt. Jag är ju som bekant sämst på småprat men en jäkel på att gräva på djupet.
Imorgon ska jag och Vestis åka på hennes föreläsning i Jönköping, can´t wait!


Jag har varit på ikea också, och köpt en sån här vagn till mina färger. Dessutom hög nog att ha paletten på, så jag slipper böja mig. Perfekt!
Nu fattas bara den nya ateljén. Är så himla trött på min trånga, stökiga som just nu svämmar över av målningar till utställningen.
Det här är för övrigt en pågående målning som jag gör i olja. Älskar olja på det sättet att skuggningarna blir väldigt fina men det torkar ju ALDRIG!
Håller på att bli tokig på den här målningen för jag har så många planer för den men för att kunna göra dom måste den vara torr och nu har den väntat i en mindre evighet, men är lika klibbig ändå.
Jag är inte så bra på att vänta, så i fortsättningen blir målningarna i samma färg som innan, nämligen flashe vinylfärg som torkar direkt.

Till sist, har jag äntligen hittat ett tryckeri som kunde leverera tryck precis i den kvalitén jag ville ha. Skam den som ger sig! Fick dessutom hem fyra olika provtryck på olika papper för att välja vilket jag ville ha, så himla bra service! Rekommenderar verkligen Picno.se
Så snart, snart finns det konsttryck att köpa. Trycken finns i numrerad, signerad upplaga så det är inte samma sak som mina tidigare prints. Dessa är tryckta på helt annat papper och mycket mer exklusiva och kommer ligga på runt 2000 kr styck.

Annas Önskelista!

  1. Vet ni vad, dagen efter min vernissage fyller jag 36 år! Bra sätt att fira sin födelsedag tänker jag, alla vänner kommer, dricker lite vin, spelar pingis och kollar på tavlor. Blir liksom vernissage och kalas i ett.
    I vanlig ordning har jag skrivit ihop en alldeles för drömmig önskelista, men drömma kan man ju alltid få göra tycker jag.


Sandra la upp en bild på sin nya väska och jag fick ett sådan akut ha-begär att det knöt sig i magen! JÖSSES VAD FIN! Nu ska den stå överst på mina önskelistor alla år från och med nu. Här finns den.

En annan sak jag haft ögonen på i flera år, är den här katten från Svenskt tenn. Jönssons katt, i gjutjärn. Hen skulle bo på trappan i orangeriet om den flyttade in här.

Ett konstprint av Mia Nilsson. ÄLSKAR hennes grejer, tycker de är så himla himla fina!


De här skorna från Nike, finns på rean och bara min storlek finns kvar, måste vara ödet! Skulle ha dom till alla mina långa kjolar i vår och sommar, mmmmmm!

Såg den här kaftanen på nån pressgrej för flera månader sen och bara väntat på att den ska komma ut i butik, nu finns den och jag önskar den va min! Finns här.


En resa. Var som helst blir bra.

Tankar Om 2020!

Såhär i början av året är det lätt att visualisera storslagna mål och drömmar, men jag tänkte ändå försöka få ner lite av mina planer på pränt, så kanske det blir lättare att genomföra. Vem vet?

Jag tänker att 2020 blir ett år av förändring för min del. Jag har jobbat på samma sätt, med samma saker och kört på invanda hjulspår alldeles för länge nu. Jag måste tänka nytt och förändra mig. Så det ska jag göra nu.

  • Jag har tankar om att förändra min hemsida. Ta bort allt onödigt, göra den mer clean och ha fokus på webshop i första hand, blogg i andra. Resten försvinner.
  • Minska ner på beställningar till privatpersoner och istället fokusera på jobb åt företag, och mitt måleri.
  • Se tatuerandet, webshopen och företagsjobb som min primära inkomstkälla för att ha råd att få måla.
  • Aldrig måla på beställning. Det ska vara bara mitt eget. Till salu givetvis, men motiven bestämmer jag.
  • Flytta in i min nya ateljé! Jag har storslagna planer om den trots att jag inte ens sett den än. Jag ska ta med mina stora stringhyllor, mitt arkivskåp och mina två jätteskrivbord och sen ska jag fylla alla hyllor med massor av konstnärsmaterial. Ska inte ta med en enda onödig sak till ateljén, det ska bara kännas inspirerande. Ska dessutom lämna en stor vägg helt fri att kunna måla stort på.
  • Utbyta mer tankar med andra konstnärer. Träffade Karolina Nolin när jag var i Karlstad sist och blev så himla inspirerad. Nu är hon min mentor och jag hoppas kunna få hennes hjälp och tips mycket under året,
  • Våga ställa ut igen. Jag ställde alltid ut på alla möjliga ställen när jag var yngre, men fick sen kalla kårar bara av tanken på det. Men nu börjar jag bli sugen igen, dock känner jag att platsen jag ställer ut på är viktigare nu än den var då. Vill inte ställa ut i nån foajé nånstans.
  • Våga klä mig precis som jag vill. Jag var hur modig som helst på den här punkten innan jag fick barn, sen blev jag ängslig och osäker men nu känner jag att det är dags att bli lite mer vågad igen. Som hatt tex, så himla ursnyggt, ändå kräver det så hiskeligt mcyekt mod innan jag törs gå ut i det. Så jädra dumt! Mer hatt 2020!
  • Prioritera det som känns bra i magen. Har haft ett så otroligt ljuvligt och vilsamt jullov och vill liksom njuta av den känslan extra länge. Så nu har jag pausat allt socialt liv under januari för att riktigt känna mig lugn och harmonisk innan jag ger mig ut på banan igen.
  • Lägga pengar på inspirerande saker. Det innebär just nu att åka till Formex, kanske gå en kurs i vår, köpa de där kläderna som gör att man känner sig extra fin och köpa dyra färger att måla med.
  • Bli en roligare mamma. Jag måste försöka få över detta måleriintresse på mina barn, pyssla mer, orka mer, inte vara så jädra noga med om det kladdas eller går sönder. Skit samma, det är en del av processen.
  • Fokusera all min träning på löpning. Jag har aldrig gillat att springa, men nu har jag anmält mig till tjejmilen och fått ett träningsprogram för att stärka upp höfter och bål för att kunna springa långt. Ska bli roligt att göra något helt nytt och jag visualiserar känslan av att komma i mål redan nu. Känns stort.
  • Förlika mig med min ålder. Jag fyller 36 år i år. Har aldrig varit nojig över ålder innan och själva åldern har jag inget emot, däremot förfallet av mitt utseende. Ser liksom äldre ut nu och det tycker jag är tråkigt. Detta måste jag förlika med mig med nu för jag tänker icke bli ett botoxface.
  • Göra en stor tatuering på ryggen. Japp, förlika mig med 36 år va det va?

 

(foto: Martin Andersson)

10 Saker Jag Ser Fram Emot!

Nu är det bara ynka dagar kvar av November så kanske slipper man det evinnerliga tjatet om hur grått det är. Vi veeeeeeeeeeeeeet, det är grått. Så, tyst nu och lev vidare.

Dock har gråheten nått även mig så jag känner mig allmänt grå hela jag. Finns det någon månad man är så ful som i November? Nä, jag trodde väl det.
Mitt hår har helt hopplös färg eftersom vi låtit bli att färga det de senaste gångerna hos frisören, för att det ska ha en chans att återhämta sig efter graviditeten och mer än hälften har ju trillat av. Det är liksom bara bös kvar av alltihop. Är sugen på att klippa det kort och börja om, men min frisör tror att det kommer se ännu tunnare ut då, så just nu bara lider jag mig igenom detta tråkiga hårelände.
Nog om det, 10 saker jag ser fram emot skulle jag ju peppa upp humöret med:

1: Få bränna och glasera mina keramikgrejer som jag jobbat med under hösten! Den här veckan har vi haft dubbelkurs så jag var där både igår och idag. Mycket bra med kreativitet för att dämpa diverse ångest jag dras med.


2: Åka till Formex med mamma i januari! Jag hade bestämt mig för att unna mig en resa till Stockholm och Formex för att jag stått ut att jobba hemifrån ett helt år fast jag håller på att bli tokig på kuppen. Frågade om mamma ville följa med och efter lite pusslande och fixande har vi nu två heldagar i Stockholm ihop att se fram emot! Ska bli så ljuvligt att vara bara vi, inga tider att passa, inga barn som avbryter och bara strosa, se på fina saker och ta ett glas vin och glo på folk. Livet!


3: Knuts luciatåg. Blir en sån där blödig mamma som dum-ler och torkar bort tårar när jag ser mitt barn sjunga i kyrkan. Topp tre gulligaste saker som finns!


4: Skola in Stig. I början på mars ska vi skola in Stig på förskola och det känns både jättehärligt och lite vemodigt på samma gång. Det är sista gången jag är mammaledig och nu är denna tid över. Men samtidigt tycker jag att det ska bli jätteroligt att få jobba heltid igen, att få en ny ateljé och få tillbaka lite mer av mitt liv. Vill dock poängtera att det inte är Stig som tagit musten ur mig, utan det faktum att jag flyttade hem och sa upp min ateljé och därmed allt socialt liv.

5: Mellandagsrea. Jag vet, man ska shoppa hållbart, ha köpstopp och köpa kläder på second-hand. Men det gör jag också, jag har nästan helt slutat spontanshoppa sen jag hårdrensade min garderob i somras, jag köper 85% av alla våra saker på Erikshjälpen eller tradera. Så jag tycker att jag ändå lever bra när det kommer till hållbarhet. Men det är något visst med mellandagsrean. Kanske inte just handlande, köper oftast ingenting. Men jag gillar det där att trängas, rota, knuffas och massa röda lappar. Detta kräver dock att jag är ensam och inte har med mig barnen.

 

6: Jul hos mamma. För första gången på flera år ser jag faktiskt fram emot jul. Min pappa var sjuk och dog under julledigheten så det har lagt en sorgeridå över alltihop. Men nu när jag har två barn, ett hus och allt det där så börjar det kännas mysigt igen. Mest ser jag fram emot att vara hos mamma och inte göra någonting mer än äta grönkål och se på Vänner-maraton på netflix.

 

7: Julbord på fredag! Emil har sagt upp sig och ska nu börja på sitt gamla jobb, vilket innebär att vi ska på julbord. Vi har barnvakt, så jag hoppas på dans och sovmorgon! Ska bli så roligt att få klä upp sig lite för en gångs skull!


8: Fyrtioårsfest! Vi är bjudna på 40-års fest och det är alltså ÄNNU ett tillfälle att få vara finklädd, hurra! Längtar redan!

9: Under våret ska jag tillbaka till Kreatima igen, för tredje gången! Det ska bli så roligt, känner mig som ”en riktig konstnär” när jag är där!


10: Mina ungar. Älskar att hänga med dom, alla upptåg, alla utflykter, all vardag och allt jädra liv! De är ljuvliga ska ni veta, även om man ibland behöver vara själv och djupandas för att orka med. För det ska gudarna veta, att det är intensivt att ha en ettåring, hade nästan glömt det sen sist!

Om Att Längta Hem!

Min stora skräck i livet är att bli gammal och känna att jag bott hela mitt liv på fel plats. Eller att det ska hända mamma något och så har jag slösat bort alla år jag kunde haft ihop med henne.
Hade det varit bara jag hade jag flyttat tillbaka till Värmland imorgon.
Men det är inte bara jag.

Varje gång jag kommer dit, oavsett var än i Värmland jag befinner mig, så blir jag alldeles varm inuti. Som att allting i mitt röriga inre hamnar rätt.
Jag hamnar rätt.
Jag hör hemma i Värmland och jag längtar hem.

Nu har jag bott i Småland i tio år.
Jag kör fortfarande fel, kan inga hemliga utflyktsmål och skulle aldrig kalla mig smålänning.

Hur gör man när man är en familj där den ena parten är så djupt rotad på ett ställe och den andra precis lika hemmakär på ett annat?
Hur gör man en kompromiss?
Jag föreslog en plan, fem år, eller kanske tre. Man flyttar, ger det tre år och trivs man inte så flyttar man tillbaka.
Rimligt tycker jag, eller?

Hur har ni gjort, när hjärtat längtat hem?