Vi fortsätter adventslistan med lucka nummer två!
För er som missat det så bor jag i Värnamo. Det är en pyttestad som tar tio minuter att gå igenom och man åker aldrig buss och man vet vad nästan alla man möter heter.
Jag som bott på alla möjliga ställen (Stockholm, Gerlesborg, Karlstad och Varberg) har lite att jämföra med.
Jämför man med Stockholm så luktar det mindre urin i Värnamo, det finns färre hippa människor här än i Stockholm och jag är ”hon som målar” här och en i mänden i en storstad.
Jag trivs här, det känns som en liten bubbla. En bubbla av trygghet och att allt är som det alltid varit.
I Värnamo ses man hellre hos varann än ute och det är en stämning av ”det är inte så noga” så man äter bullens pilsnerkorv, dricker rödvin och känner sig som hemma när man ses.
Man har sina inrutade gäng och det är samma folk på alla fester och det är samma människor man möter hela tiden. Det kan låta trist men jag trivs med det.
Då kan man vara sig själv.
Smålänningar är kända för att vara snåla och i viss mån kan jag hålla med, men de är å andra sidan väldigt hjälpsamma när det är någon av ”deras egna” som försöker lyckas. Det är fint. Man håller varann om ryggen här.
Värnamo är nog den plats som jag känt mig mest hemma i av alla städer jag bott.
Jag kan dricka kaffe hos min faster på väg till jobbet, äta söndagmiddag hos en annan faster på söndagarna, jag åker till erikshjälpen varje lördag och leker med mina kompisar varje helg.
Ett inrutat och helt fantastiskt liv om du frågar mig! Det känns som Värnamo har blivit min familj.
Speciellt när man blandar upp det med möten i Stockholm och visiter i Värmland med jämna mellanrum.
Då blir det som bäst.
