Eftersom jag de senaste månderna inte haft råd att gå till frisören så har jag blekt mitt hår själv. Det har resulterat i att det är superljust, illjust, vitt, gult, och jäkligt….ja, ljust helt enkelt!
Jag har inget emot det ljusa, men nu på vintern när jag har samma hudton som just illvitt (världens bästa färgbeskrivning för övrigt) så är det inte särskilt smickrande.
Så nu har jag äntligen tagit mig råd med ett frisörbesök, så den 9 maj har jag tid för att färga mitt hår såhär:
Min frisör säger alltid att jag inte ska färga det ”naturligt” för att jag kommer smälta in i mängden då, ”och det vill du väl inte?!” avslutar hon med och då måste jag ju alltid säga näääääee. Sen blir det kritvitt, illorange eller rakat på sidan.
Men nu ska jag gifta mig, jag är vuxen och vill se ut som folk helt enkelt. Fin vill jag va, men inte så konstig.
Så med den här färgen hoppas jag på underverk. Och nej, jag vill inte ha en utväxtrand, jag vill ha en jag-hade-solblekt-hår-förra-sommaren-känsla.
Vad tror ni om det?