Tack för att ni är så peppande och bra! Det hjälper verkligen så himla mycket!
Dessutom är ni uppenbarligen ganska kloka, proverna visade ingenting. Mina värden är som de ska, jag har ingen infektion och ingen bebis i magen.
Dock en helt slutarbetad kropp. Precis som ni sa.
Att köra på med en diet nästan enbart innehållande protein, ihop med ett bröllop, ett hus och ett eget företag var väl helt enkelt för mycket på en gång.
Att bröllopet håller på att vända ut och in på mig har jag skrivit om tidigare.
Det beror inte på någon annan än mig själv.
Det har visat sig att jag har ett kontrollbehov som är gigantiskt och jag är så petig och har en bild i huvudet precis om hur jag vill ha det.
När jag sen måste ändra den eller kanske inte klarar av att leva upp till alla girlanger, vintagebröllop och vackra bilder man ser överallt så känner jag mig så….misslyckad.
Jag har satt en enorm press på mig själv att ha det så himla fint, och eftersom jag är känd bland mina vänner som den pyssliga och trixia så får jag sjuka prestationskrav på mig. Men bara från mig själv.
Alla andra bryr sig säkert inte om allt som jag stirrar med, om en milimeter inte stämmer på en vimpel eller om ett grisöra inte råkat bli kritvitt när vi sprayat det.
Jag är den värsta bridezillan i historien. Men det märker ingen annan än jag och insidan av min kropp.
Jag tänker att det kan jag fixa själv, jag löser det, ge mig bara lite tid så hinner jag fixa alltihop själv.
Jag längtar som tusan till det här bröllopet, till att bli man och fru Ileby, att få vara vi och att se alla man bryr sig om på samma ställe, men någon sa till mig häromdagen att ”det bästa med att vara gift, det är att man aldrig behöver göra om det igen”
Ovanpå min bröllopshets, la jag in dieten i hopp om att bli någon slags övermänniska.
Det orkade jag bara inte med. Det höll inte, även om jag verkligen verkligen tog i och försökte!
Hann inte gå och träna varje morgon, inte när inboxen var fullproppad av beställningsjobb och uppdrag som måste göras.
Nu har jag försökt sortera lite, välja att ta de uppdrag som inte måste vara klara imorgon, eller göra de teckningar som jag själv tycker ska bli roliga.
Måste hinna andas.
Imorgon är det en vecka kvar tills jag landar i Turkiet. Med mig har jag tre tjejkompisar. Inga måsten, inga krav. Bara sand mellan tårna, solvarm mage och paraplyer i drinkarna.
Den här resan, kan mycket väl vara de bäst investerade pengarna i mitt liv.
En vecka kvar.
