Jag har testskrivit det här inlägget säkert hundra gånger i mitt huvud, men vet ändå inte hur jag ska formulera det.
Hur skriver man om sånt här?
Hur förklarar man hur det känns inuti när den man tycker allra bäst om är sjuk?
Hur sätter man ord på något som är för stort för att kunna beskrivas?
Jag vet inte det. Jag vet inte vad jag ska skriva eller hur jag ska förklara.
Så jag låter bli.
Istället försöker jag komma ihåg hur det kändes innan, innan det blev svart.
Innan pappan blev ledsen och trött.
