I lördags döptes lille Vide och jag och Emil är gudföräldrar! Blev helt rörd när jag läste fadderbrevet, tänk vilket förtroende!
Jag var alldeles blödig i kyrkan, även om jag är väldigt okyrklig av mig och inte särskilt sentimental, men det var så himla fint och lille Vide skötte sig exemplariskt.
Emil skulle hålla honom under hela dopet och svettades som en gris, Vide är en stadig kille så Emil var helt slut i armarna efteråt. Vi har ju inte hunnit jobba upp våra bära-bebis-muskler än.
Emils syster Lina och Henke, stolta föräldrar!
Minst lika stolta gudföräldrar (jag passade på att ha mina bröllopsskor, älskar de där skorna!)
Gudfadern!
Far o son.
