Min son fyller snart tre år. Det har jag hört kan innebära att de kommer in i en trotsfas, den sk. treårstrotsen.
Japp, den har kommit.
Jag tror att det kan vara en kombination av åldern och det faktum att vi varit borta, så han måste trotsa lite över det också.
Så numera har vi Sveriges mest lättkränkta man hemma hos oss. Vad man än säger, typ ”sitt still när du äter” gör att han blir kränkt, trycker ner hakan i bröstet och går till sitt rum och smäller igen dörren.
Sen sitter han där inne i sin stol med armarna i kors en sisådär tio minuter innan han kommer ut igen och säger att han blivit glad.
Sådär håller det på, dag ut och dag in.
Fast det svåra är att hålla sig för skratt när han blir sådär kränkt, för det är så jäkla gulligt!
Igår blev han sur över nått de sa på barnprogrammet och var tvungen att gå därifrån och sura en stund.
Inte lätt att vara liten och lättstött.
