Imorgon ska jag bara jobba halvdag för sen ska vi hoppa in i bilen och styra kosan mot Värmland!
Det är nått visst med halvdagar, känns ännu mer semester på nått sätt än att vara ledig hela dagen. Då får man ju gå och suga på karamellen en stund och sen bara dra när man börjar bli lite jobbseg efter lunch.
Jag har inte varit i Karlstad sen april och det var så snabbt att jag knappt märkte att jag var där ens. Jag får utan tvekan Värmlandsabstinens efter en stund, så nu är det verkligen hög tid att bege sig dit.
Min plan är att gå promenad längs Klarälven in till stan. Den här sträckan är den finaste i hela stan! Speciellt nu på hösten kan jag tro.
Jag, mamma, Emil och Knut ska gå på barnteater på Arenan, där jag alltid gick på teater när jag var lite. Minns precis hur det luktar därinne och hur det känns när man går in på heltäckningsmattan!
Jag hoppas även att jag ska hinna med en runda på stan, sånt måste alltid prioriteras när jag är i en stad med fler än två affärer som det finns här i Värnamo.
På söndag är det dags att åka mot Småland igen, men för att kunna få lite mer mammatid så tar jag helt enkelt med mig mamma hem till oss!
Älskar när min mamma hälsar på, då kan jag andas lite lättare och axlarna sjunker ner några centimeter.
Dessutom ska vi in och dricka kaffe med min mormor, Knuts favorit, gammelmormor Uggla (hon heter Ulla men Knut tror hon heter Uggla och det är för gulligt för att rätta honom)
När man åker till Karlstad från vårt håll, så åker man förbi en stor handmålad skylt med en älg på, någonstans innan Gullspång, där det står Välkommen till Värmland. Det är min favoritskylt. Då vet man att man snart är hemma.
Värmland kommer alltid vara hemma, även om jag så skulle bo i Småland i hundra år.
”Värmland är inte ett landskap, det är ett sinnestillstånd” som det så fint står på muséet.
