Så sjukt att jag gick från att ha ett barn till att ha två!
Tänkte på det särskilt härom dagen när Emil ringde försäkringskassan och sa ”ett av mina barn….” Så stor grej ändå!
Jag är inte en sådan person som älskar hejdlöst direkt. Jag behöver ställtid och att vänja mig.
När Stig föddes så lämnade jag gladeligen över direkt till Emil. Kände att jag gjort mitt som varit gravid och fött ut honom, nu ville jag ha lite space.
Jag kände mig lite ovan eller hur man ska beskriva det, Stig såg inte ut som jag hade tänkt. Jag hade föreställt mig en kopia av Knut, en liten minibebis men istället kom en ganska stor unge som jag inte alls såg några likheter med Knut.
Men nu har dagarna gått och idag blir han två veckor.
Nu kan jag utan att tveka det minsta säga att jag fullkomligt älskar honom! Inte på det sättet jag älskar Knut än, för jag känner Knut så mycket bättre. Men ändå, så längtar jag efter honom när han sover och saknar honom så fort jag lämnar huset.
Han känns som min nu och det är så det ska kännas.
Det var precis likadant när Knut föddes.
Lära känna först, älska sen.
Jag har ju varit väldigt publik med mina barn, redan från början vilket man kan ha delade åsikter om.
Dock har jag vissa gränser själv som jag aldrig går över, jag skriver tex aldrig om varken Knut eller Stigs toalettvanor. Skulle inte själv vilja att det stod att jag bajsat ner mig (oavsett ålder) på sociala medier så jag känner att den biten kan man få ha för sig själv.
Jag skriver heller inte om sådant som på något sätt skulle kunna kännas pinsamt för barnen, något de sagt eller gjort där man skrattar åt dom istället för med dom.
Sånt måste man kunna få göra utan att världen ser på känner jag.
Sen det uppenbara förstås, att jag aldrig skulle lägga ut bilder på dom utan kläder, oavsett om det bara är en liten bebisrumpa så tycker jag att man ska få ha sina kroppsdelar för sig själv så länge man är liten och inte kan bestämma själv.
Men barnkläder däremot, det är det roligaste jag vet och att dokumentera vad de har på sig är dels roligt nu, men också senare att titta tillbaka på. Man glömmer så snabbt!
Kolla bara på den här lille stiliga killen, som blev stoppad av en tjej på stan som var tvungen att berätta för honom hur fräsig han var. Gissa om han var mallig efter det!
* Jacka, Mini Rodini (köpt på Tradera)
* Träningsoverall, Mimi Rodini´s samarbete med Adidas (köpt på Tradera)
* Stickad buff, H&M (köpt på Erikshjälpen)
* Kavatskor (köpt på loppissida på facebook)
* Mössa, Resteröd (Emil och Knut delar på tre stycken, en blå, en grå och en gul. Tur man har barn med stort huvud)
