Anna Goes To London! Dag 1.
I fredags var det äntligen dags för Emils hemliga födelsedagsresa!
Vi har smusslat och planerat och fifflat i flera månader men nu var det som sagt äntligen dags att skrida till verket.
Efter mycket överraskande och förvånade miner satt vi till slut i bilen ihop med Vestis och Andreas. Vi styrde skutan mot Göteborg.
Här tog vi fikapaus med Andreas berömda mackor. Emil var supertaggad och hade inte en aaaaaaaaaning om var vi skulle. Extra roligt för oss andra.
Lagom till att vi närmade oss avfarten till Landvetter fick Emil ett brev där det stod att vi skulle till LONDON!
Alltså han blev så himla glad att han fällde en tår eller två där bak i baksätet.
Ungefär såhär taggad är man när man tror att man ska till Göteborg men istället får åka till London:

Vips så var vi framme i ett väldigt vårigt London!
Vår väderapp hade visat regn hela helgen, men vi klarade oss ifrån regn minsann.
Efter att vi gått i massvis med affärer, ätit en väldigt sorglig fish and chips, så var det dags för obligatoriskt ölstopp.
Jag köpte den här fina behån på Victoria´s Secret. Älskar att jag äntligen kan köpa bh i helt vanliga affärer och inte alltid måste ha specialstorlek. Tack Landstinget för det!
En powernap på hotellet senare så var vi redo att göra stan.
Vi åkte till Portobello road och hamnade på Honest Burgers. SÅ JÄVLA GOTT! Jag och Emil har någon liten hambrugertour där vi åker runt och provar alla möjliga hamburgare, den här är absolut på min topp två (Gnarly burger i Stockholm leder)
De hade fina ölburkar.
När vi var attackmätta så barhoppade vi vidare till ett ställe längre upp på gatan: the portobello star.
Vi köpte drinkar med cayennepeppar.
Natten var såhär fin och vi var alldeles high on life på att vi var i London, bara sådär!
Vi stupade i säng för att orka med ännu en heldag i världens bästa stad. På morgondagens schema stod det nämligen Camden!
Tyckte Emil såg ut som en gammal renässansmålning när han låg där i sängen.
Tänk att få vara gift med det!
Om Min Frizon!
Jag har skrivit om min ateljé förut. Eller mitt kontor eller vad man nu har lust att kalla det. Tycker bara att ateljé låter så mycket finare än kontor, så jag väljer att kalla det för ateljé.
Idag har vi haft möte om hyrorna för kontoren. Jag hyr ju på ett ställe där en massa andra företag också hyr lokaler.
Jag fick en siffra, betydligt högre än den hyra jag har idag så då fick jag göra ett val.
Antingen flytta ut.
Eller dela rum.
Eller sitta kvar, ensam, på mitt rum.
Jag valde det sista.
Det kommer svida lite i plånboken, men som min revisor sa:
– Du har råd nu. Unna dig att sitta ensam.
Min ateljé är så otroligt mycket mer än ett rum med väggar och tak.
Det är en frizon. Platsen jag inspireras av. Får lugn och ro i. Kan andas ut.
Jag behöver nog sitta själv för att kunna fungera.
Jag vet att jag behöver det.
Kosta vad det kosta vill.
Det här är min plats.
(alla bilder är från min pinterest)
Anna om Sommaren!
Trots att det snöar varannan minut och är strålande sol i nästa, så kommer ju även denna April vara över snart.
Sen kommer sommaren förhoppningsvis komma smygande.

Förr handlade somrarna mest om avkoppling, lata dagar i en solstol och att kunna sova middag länge. Men sen jag fick barn så ser somrarna lite annorlunda ut.
Förra året var Knut 1½ år, han gillade att springa rakt ut i gatan, fattade inte mycket och hade noll begränsningar (sprang rakt ut i havet utan att fatta att han varken kunde simma, blev blöt eller att man inte kan andas under vatten tex)
Det var med andra ord ett himla passande och springande hit och dit för att jaga pigga små korvben som var alldeles för nyfikna på prick allting.
Den här sommaren är han däremot 2½ och betydligt vettigare (och MYCKET mer bestämd)
Man behöver inte passa lika mycket, han håller sig på gräsmattan och leker med sina grejer, stannar i vattenbrynet och är stabil nog att resa sig upp och han trillar omkull i vattnet.
Dock blir han arg som ett bi om han inte får som han vill (vill tex bara cykla åt ett håll och vägrar vända) men jag antar att även detta är övergående som man brukar trösta sig med när vredesutbrotten blir lite för häftiga.
Jag ser fram emot den här sommaren. Mer än jag gjorde förra året.
För jag vet att han kommer ha så himla roligt och vi också.
Han är i den absolut bästa åldern nu. Berättar massa roligt, är påhittig och så vansinnigt gullig att man liksom vill bita i honom hela tiden.
Innan jag fick barn kunde jag inte förstå hur människor planerade hela sina semestrar efter barnen. -Vadå, ska du låta barnen bestämma allt?! Du då?!
Det förstår jag nu.
Är barnen glada, är mamman glad.
Vi försöker slå ihop de två.
Jag ville till Öland men att bo på pensionat med en leksugen tvååring är inte särskilt roligt för honom.
Så det fick bli ett hotell på Öland fast med pool för små barn. Perfekt, win win!
Nu ser jag fram emot en sommar, med glatt barn, snygg man och härliga kvällar i uteköket.
Vi ska ju renovera vårt kök så uteköket lär bli välanvänt i år.
Så sommaren, du kan komma nu, vi är redo!
Om Man Finge Drömma!
Jag drömmer om att åka iväg några veckor och bara teckna ostört. Liksom hela nätterna och inte vara så noga med det där med matlagning och nattning av barn och sånt.
Bara vara försjunken i djup koncentration och omgiven av papper och pennor.
Drömmen vore att få hyra en plats i en av gästateljeérna hos Nordiska akvarellmuseét på Tjörn.
Alltså kolla bara här så fint: (bilden är lånad från deras hemsida)
Här skulle jag vilja sitta, gärna på hösten eller tidig vinter och teckna på mitt, än så länge, hemliga projekt. Jag skulle ha det helt tyst. Bara sitta där, titta ut över iskallt hav och sippa på ett glas rödvin och inte bli störd av någon.
Dröm nummer två är att få måla i Axel Munthes villa, San Michele på Capri.
Det är ju en lite mer ouppnåelig dröm, men ändå fin att tänka på.
Jag har varit där en gång med mamma och tänk att få stanna där länge!
Teckna i andra färger än jag brukar. Bli inspirerad av citron och turkost hav.
Byta ut nyansen warm grey mot marine.
Drömmen.
(bild lånad härifrån)
Scenario nummer tre: packa en ryggsäck, sätta sig på tåget och åka norrut. Där det är helt tyst och man kan se flera mil.
Blir så vansinnigt inspirerad av Underbara Claras bilder hemifrån henne och hade det inte varit för att det är så hiskeligt långt bort hade jag åkt dit imorgon!
Jag önskar att jag fick vara där uppe och bara gå runt och samla ihop mig själv igen.
Få teckna och dricka te långt in på natten.
(bild från Claras blogg)
Drömscenario fyra: Få hyra en minilägenhet någonstans i New York!
Teckna människor som går förbi. Göra snabba skisser i parken och insupa allt det där snabba och nya. Åh New York!
Sen är det mitt ständiga drömmål. Ditt jag alltid flyr i tankarna när det blir för mycket vardag och för lite koncentration för att teckna.
Öland.
Ett ensligt hus, med Alvaret som utsikt och inte en människa i närheten.
Åh ja.

































