Jag har skrivit om mitt jobb hundratals gånger, men ändå, efter så många år som egen företagare så är jag fortfarande så innerligt lycklig över att det här är mitt jobb!
Kände det när jag gick in i ateljén härom dagen, lyxen att faktiskt få göra det här varje dag och inte bara på kvällar och små stunder som det råkar finnas lite ledig tid.
Jag är så himla stolt över mig själv som klarat det. Som orkat mig igenom de där jobbiga hundåren som det ofta innebär när man startar upp något nytt och eget. Sex år säger de att det tar innan man kommer på fötter. Jag är beredd att hålla med om den siffran.
Men nu har sex år gått (åtta till och med) och nu är jag verkligen med i matchen. På banan så att säga. Och det är evinnerligt skönt.

Såhär ser mina dagar ut just nu, på ett ungefär:
– Jag lämnar Knut på dagis klockan 9 och sen åker jag direkt och tränar. Lyxen att kunna träna på dagen istället för kvällen alltså, när det är nästan tomt sånär som på någon liten pigg pensionär. Jag älskar det!
– Vid 10 kommer jag till ateljén, tar en kopp kaffe framför datorn och lägger upp dagens jobb. Just nu går det mesta av min tid åt att designa en logga åt ett företag, teckna på en än så länge hemlig grej och att svara på mail. Beställningar till privatpersoner hinns för tillfället inte med utan ligger på min to-do-list som just nu måste vänta lite.
– Svarar på mail och gör lite ändringar i loggan. Sen är klockan 12 och det är dags för lunch. Den äter jag också helst framför datorn trots att det finns en massa andra företag här men jag gillar att se på skräptv och äta samtidigt. Och det gör jag helst själv.
– Efter maten brukar jag få matkoma så då tecknar jag på lite enklare saker, eller startar på någon egen teckning.
– På eftermiddagen, vid tretiden brukar jag göra ryck nummer två och avsluta beställningsjobb de sista två timmarna.
– När klockan är fem åker jag hem till min lilla familj som nästan alltid har maten klar.

Livet alltså.
Så jävla fint det är ändå!

I onsdags bestämdes det hastigt och lustigt att jag skulle åka till Stockholm, så jag cyklade hem och knycklade ner det viktigaste i min ryggsäck (festklänning, hårtork och extra varm tröja)
På torsdagen efter lunch så hoppade jag på tåget mot storstan.
Styrde upp träff med min Stockholmroomie som jag alltid bor hos när jag är där, min gamla kompis från folkhögskolan och min kusin som också flyttat dit nu. Hela högen skulle mötas i Vasastan direkt när jag kommit fram.
Blev så himla pepp på hela idén att jag blev alldeles lycklig där på tåget. Så fint att liksom ha ett helt extra liv i Stockholm, med vänner, familj och lägenhet!

Det var så himla fint med kvällssol över hela Stockholm när vi rullade in på stationen och mitt hjärta gjorde små glädjeskutt över att vara tillbaka igen.
Mötte upp mitt gäng och vi gick och käkade och drack öl, som sig bör. Sedan gick vi vidare och tog varsin drink på Tiki room innan det var dags att vinka hejdå och ta Johan under armen och gå hem till lägenheten.
Vi kollade på film och åt godis och sen var vi tvungna att sova för att orka upp på fredagen.

Efter en högljudd natt så var det fredag (Johan snarkar så det ekar mellan väggarna, men jag börjar vänja mig nu efter ganska många nätter där)
Vi började med finfrukost på Mellqvist och sen vinkade vi av varann (så mysigt att ha en sambo hemma och en i Stockholm) och jag åkte in till Söder.
Där skulle jag fika och spåna med Cissi. Tycker så himla mycket om henne, hon är väldigt enkel att prata med och jag råkar alltid säga massa saker till henne som jag inte säger till någon annan. Vi drack kaffe och strosade i solen.
Sen skiljdes vi åt och jag bestämde mig för att gå ett eget ärovarv runt Söder.

Stockholm var såhär fint och alldeles soligt (och blåsigt och kallt som helskotta men det behöver vi ju inte fokusera så mycket på eftersom det inte syns på bild) När jag ser sådana här bilder så vill jag alltid flytta dit. Men sen inser jag att jag aldrig skulle kunna klämma in hela min familj i en etta, så då inser jag att jag kanske bor ganska bra där jag bor trots allt.

Jag bestämde mig för att unna mig precis vad jag ville när jag strosade runt där på Söder. Dock hittade jag inget jag ville ha (är det inte alltid så?) mer än de här två paren solglasögon.

Sen fick jag feeling av det fina vädret så jag mötte upp min gamla kompis från gymnasiet. Vi gick både i gymnasiet ihop och sen bodde vi även ihop när vi gick på konstskola i Bohuslän, så vi känner varann väldigt väl minst sagt. Hon är nog den som vet mest om mig i hela världen. Vi har inte hörts eller setts på länge så det var väldigt roligt att ses igen.
Vi drack tre glas vin och sen åkte jag hem till Johan igen. Där var det bara att hoppa in i duschen och göra sig iordning för som alltid när jag är här på besök, så måste vi ju gå ut och dansa!

Vi fick sällskap av Johans gamla lumparkompis, åt tapas och drack mera vin och mellanlandade på det här konstiga, fantastiska stället där det var julafton året runt! Så knäppt och bra ställe!
Efter pausen hos jultomten kom vi till Cliff Barnes. Dansade så in i helskotta och hade superroligt, men mitt i allt det roliga råkade visst den där lumparpolaren bli utslängd.
Vi bestämde oss för att ge upp och satsa på nästa dag istället, så vid ett-tiden var vi hemma igen.

Morgonen efter hade vi bestämt oss för långpromenad, brunch och Fotografiska, så så fick det bli.
Vi gick och gick och gick tills vi till slut hamnade i Hagaparken där vi åt brunch som får betyget 2 av 5 pga dyrt och inte tillräckligt knaprigt bacon. Skärpning!

När vi var mätta och belåtna åkte vi buss till Fotografiska. Det var så hiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimla lång kö så vi gick aldrig in utan nöjde oss med ett besök i shopen. Jag hade så gärna velat se utställningen Ikoner men det började ju inte förrän idag. Typiskt.
Vi tog varvet genom Gamla stan hem, med obligatoriskt glasstop och vinhandlande.
Väl hemma igen hade jag ont i fötterna så vi sov middag i några timmar innan det var dags att börja göra sig redo för revanch från kvällen innan.
Lumpenpolaren och Richard (han som är på den här teckningen) kom förbi igen. Jag behövde förstärkning så Anna kom också över. Vi spelade spel om manligt och kvinnligt, drack vin och hade väldigt roligt.

Efter noga övervägande om vi skulle köra på Cliffan en gång till kom vi fram till att stanna hemma lite längre och istället lägga allt krut på Golden hits.
Det var verkligen precis som att åka finlandsfärja men musiken gick liksom inte att inte dansa till, så vi stannade där ända tills det stängde och trillade i säng först vid fyra på morgonen. Här är jag och Anna när vi tar en selfie med garderobslappen, så man vet om man tappar bort den.

På söndagen masade jag mig upp ur sängen och kramade bästissambo hejdå och åkte hem till Småland igen.
Idag har jag träningsvärk i benen efter allt dansande men tack igen, älskade Stockholm för en grym helg!