Heja Dig!
När jag fick höra att Alicia Vikander hade sökt scenskolan flera gånger men inte kommit in och nu kammade hem en Oscar istället, alltså peppen det gav mig!
Så. Jävla. Gött.
Det ger mig hopp om livet, att trots min otaliga försök att komma in på Konstfack så ska det minsann bli något stort av mig ändå.
Vänta bara så ska ni få se!
Annas Olika Ateljéer!
Jag har hoppat runt en del sen jag startade mitt företag för snart åtta (!!) år sedan.
Har tyvärr inte bilder från alla ställen, men här är vad jag skrapat ihop:
Det här är min ateljé jag hade hemma hos mina föräldrar efter att jag gått klart konstskolan. Det här var precis innan jag flyttade till Värnamo. Det var sjukt litet och vansinnigt stökigt (när jag ser den här bilden inser jag att liiiiite bättre har jag ändå blivit på att hålla koll runt mig)
Innan den här ateljén hade jag en helt ljuvlig stor ljus ateljé med egen balkong mot havet när jag gick på Gerlesborgsskolan. Tyvärr har jag ingen bild därifrån. Det var i alla fall den finaste ateljé jag haft.
Sen flyttade jag alltså till Värnamo och hade min ateljé först i min egna lilla lägenhet (det var på den tiden jag hade ett ”riktigt” jobb också, så ateljén var aldrig prioriterad. Sen flyttade jag ihop med Emil och hade mina målargrejer i en del av köket, med utsikt över parken där alla fyllegubbar sitter.Vi flyttade in i en trea i Värnamo och jag fick ett eget rum att ha som ateljé! Då målade jag väggarna såhär diskret rosa/orangerandiga och stökade ner som fan. Precis som innan.
Vi hyrde ett stort hus på landet och jag fick återigen egen ateljé. Den här gången med stor balkong och massa ljus och så himla fint. Då såg det ut såhär, de få gånger det var städat vill säga.
När jag slutade ha ett jobb och satsade på mitt eget fullt ut, så fick jag en kontorsplats/ateljé i Företagsfabriken i Värnamo. Den ateljén har jag tyvärr inga bilder på, men den var bra med egen dörr att kunna stänga, trevligt folk att dricka kaffe med och så.
Efter ett och ett halvt år tröttnade jag på ensamheten och tänkte prova något nytt. Jag flyttade alla mina pennor och grejer till reklambyrån XXL. Där satt jag mitt emot Uffe i ett öppet kontorslandskap. Dvs något helt nytt för mig.
Insåg ganska snabbt att det nog inte var min melodi som gillar att kunna stänga in mig, dessutom råkade jag visst få barn mitt i alltihop. så i januari 2014 flyttade jag hem igen.
Hemma i vårt nya hus hade jag ateljén i källaren. Perfekt med nyfödd bebis att kunna vara nära fast ändå på jobbet. Jag hade kontoret hemma i ungefär ett halvår, sen stod jag inte ut längre och vill tillbaka till Företagsfabriken.
De hade då flyttat in i nya lokaler i en gammal nyrenoverad Gummifabrik och det är alltså där jag sitter nu. Såhär fin är min ateljé nu, med stringhyllor från golv till tak, utsikt över tågstationen och med mycket ljus (även om bilderna inte visar det, tagna i ett ledset februariljus.
Nu sitter jag alltså här, på Gummifabriken i Värnamo och jag vill aldrig aldrig flytta ut! Jag ÄLSKAR min ateljé och när det var tal om att jag skulle byta rum så pep jag ända tills jag fick sitta kvar.
Att ha en ateljé att gå till istället för att sitta hemma är guld värt. Man vet när man är på jobbet och man vet när man är ledig. Det är mitt bästa jobbbeslut jag tagit.
Annas Heliga!
Det finns vissa saker som är heliga för mig och de ska man försöka undvika att ändra på eller för all del, lägga sig i på något sätt.
Det första och största är min inspiration.
Stör för fan inte min inspiration!
När man är i ett flow, glömt bort att äta och bara tecknar och så är det någon som stör. Åhhhhh dunder och brak, kalabalik i hjärnan. Låt mig vaaaaa!
Min inspiration är som allra största på morgonen, direkt när jag kommer till jobbet. Då har jag laddat upp under natten, kommit på nya idéer och tankar och det liksom rycker i fingrarna efter pennorna.
Då vill jag inte bli störd. Inte prata om annat. Inte bolla idéer. Inte dricka kaffe i grupp.
Då vill jag låsa dörren och gå in i the zone.
En annan heliga ko hos mig är amerikansk dressing. Kan tyckas vara betydligt mindre viktig än inspirationen men icke!
Våga inte servera hamburgare med någon egengjord dressing för det finns INGET som slå amerikansk dressing (ni vet den där aprikosfärgade tuben) mmmmmmm!
Släng dig i väggen flippin´ burgers!
(funkar även till fiskpinnar, köttbullar, varma mackor och allt annat man kan tänkas äta)
Sen har vi en annan viktig punkt som jag helst inte rubbar på om jag kan låta bli, nämligen min middagslur.
Jag är alltså som vilket litet barn som helst och älskar att sova middag.
Det är bästa stunden på dagen och hade inte mitt kontor haft glasväggar hade jag ställt in en säng här på direkten!
När man vaknar efter två timmar, helt groggy med alla kläderna på under duntäcket. Åh det ljuva livet!
Viktigt som tusan för mig är egentid som ni säkert vet vid det här laget. Det gäller egentid från allt.
Som det bästa med att åka till STockholm då och då är att jag får vara själv. Helt själv. Jag brukar alltid planera in så jag kommer dit tidigare än jag behöver, när de jag ska träffa fortfarande jobbar. Komma tidigare än mina första möten eller åka hem långt efter att jag behöver bara för att jag ska kunna gå runt själv. Planlöst strosande och liksom djupandas.
Det absolut bästa jag vet.
Egentid med mig själv.
Anna Om Ärlighet!
Jag saknar att skriva de där långa, självutlämnande och genomtänkta inläggen på bloggen. Men jag har blivit fegare med åren och kanske har jag inte heller samma lust och ork längre. Är så rädd att någon ska ta illa upp, något jag sällan brydde mig om tidigare.
Men jag saknar ärligheten, så här kommer lite ärlighet i listform:
NÄR GRÄT DU SENAST OCH VARFÖR?
Jag grät igår, jättelite, supersnabbt och i smyg. Men jag var bara så himla trött och Knut gick runt med ett litet elektriskt tåg som surrar så himla irriterande att jag var tvungen att gråta lite snabbt. (nej nej, jag är inte alls utbränd, neeeeeeeeeej inte jag inte….)
TRE SAKER DU AVSKYR
– Känslan jag får att jag skulle vara en bedrövlig och egotrippad mamma när jag inte vill ha fler barn. Som att jag inte vore nöjd med upplevelsen och nödvändigt måste göra det igen. Hatar att känna så. Pressen från andra. Att jag BORDE.
– Kallprata. Jag avskyr att prata om saker som inte intresserar mig. Jag vill komma in på djupet, prata om riktiga, livsviktiga saker. Gör jag inte det så kan det kvitta. Ytterst få personer går direkt in på livet. Det är de få jag gillar allra bäst.
– Fullspäckad kalender. När alla helger är uppbokade i flera veckor framåt. Ger mig dödsångest och det enda jag kan tänka på är när fan ska jag hinna andas?!
HUR VAR DU I SKOLAN?
Jag var nog en sådan man i alla fall visste om. Sen om man älskade eller hatade var en annan sak (antagligen fler som hatade) jag tog ganska mycket plats, mådde skitdåligt hela min högstadietid och var ständigt livrädd att möta någon i korridorerna. Jag har ett bra läshuvud men är väldigt lat, så gjorde alltid bara precis så mycket som det behövdes och har aldrig läst läxor. Jag minns min högstadietid som ett stort svart hål och min gymnasietid som väldigt väldigt rolig. Jag bara målade och målade, all min vakna tid (allt det har jag slängt nu när jag rensade hos mamma. Varenda gammal oljemålning åkte till soptippen och blev mos)
VAD BLIR DU STRESSAD AV?
Att ha grannarna för nära inpå. Jag behöver space och tittar med suktande ögon på min fasters hus med inhängnad baksida…..
TRE SAKER DU ÄLSKAR:
1. Sovmorgon
2. Åka på utflykt med min familj
3. Känslan i magen när man är på väg ensam till Stockholm
HUR TROR DU ATT ANDRA UPPFATTAR DIG?
Rätt så cynisk skulle jag tro. Lite som Miranda i Sex and the City. Min kompis Matilda säger att hon var livrädd för mig innan vi blev kompisar. Det är hon inte den första som sagt.
HUR UPPFATTAR DU DIG SJÄLV?
Jag känner mig faktiskt ganska mycket som Miranda själv också. Som den där personen som slänger iväg en snabb kommentar av cynism så fort någon berättat nått fluffigt och drömmigt. Jag känner mig också väldigt tillfreds med mig själv. Gillar hur jag är och bryr mig noll procent om vad andra tycker om mig.
EN SITUATION SOM DU TYCKER ÄR JOBBIG / PINSAM:
När jag möter någon på stan och jag är den som säger hej och sen går vidare och jag märker att den personen stannat för att prata. Händer mig jämt.
NÄR KÄNNER DU DIG SOM VACKRAST?
Med mitt knallrosa läppstift och med en öl i handen. Eller på uteservering med solglasögon. Då är alla snygga.
VAD SKRATTADE DU SENAST ÅT?
Igår kväll när Knut höll en lång monolog om jultomten, hur han vinkade till honom i julas och hur han numera bor i garderoben. Det var så himla härligt att lyssna på hans långa berättelse och hans stora inlevelse!
NÅGOT DU FUNDERAT MYCKET ÖVER?
Hur jag ska lägga upp mitt jobb för att bli mindre stressad och inte få ångest när det blir för mycket att göra. Jag tror jag kommit fram till en ganska bra lösning.
TRE SAKER DU ÄR RÄDD FÖR:
1. Att sätta i halsen, eller när andra sätter i halsen med för den delen.
2. Att möta konstiga människor (läs män) när jag är ensam. Det behöver inte ens vara kväll, jag är alltid rädd för det.
3. Att min mamma ska dö.
ETT YRKE DU TROR DU SKULLE VARA DÅLIG PÅ:
Telefonförsäljare. Jag gillar inte att prata i telefon och är värdelös på all form av försäljning.
SLUTLIGEN, ETT YRKE DU TROR ATT DU SKULLE VARA BRA PÅ:
Att ta hand om barn och unga med utvecklingsstörning. I nästa liv ska jag göra det.
Följ mig på bloglovin
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
