Annas Telefon!
Jag har tömt min mobil på bilder, det var minst sagt dags så att säga.
Hittade massa glömda bilder och en del nya som blivit favoriter. Vi kikar lite på hur det sett ut de senaste åren (ja, det var längesen jag rensade mobilen sist):
Jag va blond!
Vi skulle gifta oss så allting handlade om bröllop!
Vi bodde i det här fina huset! (kan sakna det ibland)
Pappa kom och hängde upp en gunga i trädet. Nailed it, enligt honom själv, fast han hängde med rumpan i marken.
Hade vansinnigt mycket rabarber.
Jag gick på en stenhård diet som en kille på mitt jobb satt ihop åt mig. Fick bara äta gröna grönsaker, kalkon och ägg. Och litervis med kvarg. En väldigt effektiv diet som slutade en månad senare med att jag grät och åt 8 frallor på rad.
Vi eldade med ved i huset och den var vi tvugna att hugga och stapla. En sak jag sannerligen INTE saknar med huset!
Vi var i Jönköping och gick på ikea och när vi kom ut till bilen hade vi punka på två av däcken. Istället för att tjura över det gick vi och köpte en påse öl som vi drack upp i väntan på tåget hem.
Vi gifte oss! Såhär fint var det på dagen innan alla kom och magen var full av nervositet och rolighet!
Efter bröllopet klippte jag av mig håret och här försökte jag vänja mig vid det.
Vi åkte till Sicilien på bröllopsresa, det här är samma dag som vi fick reda på att jag var gravid! (den gången det slutade i missfall, fast det visste vi ju inte här utan var bara superlyckliga)
Som sagt, det där med att vänja sig vid en ny frisyr.
Jag fotade en pin-up kalender på min möhippa och det här är en av månderna.
Va på Winnerbäck i Halmstad med det här braiga gänget!
Hade inget körkort och cyklade till och från jobbet varje dag, 8 km enkel väg. I ur och skur kan man väl säga.
Annas Skräck!
Om några dagar ska vi på skidsemester i Sälen.
Jag har aldrig varit på skidsemester, är liksom inte uppvuxen i en skidfamilj.
Jag har varit i Åre när Emil bodde där men jag kollade upp i backen och tänkte att nej, det där gör jag aldrig.
Men nu ska vi iallafall iväg med Emils familj och jag har bävat hela mitt liv inför just skidsemestrar.
Jag vet inte hur man gör och nu när vi har varit och provat ut slalomskidor och pjäxor så känns det ungefär lika skrämmande som att prova ut kläder inför ett fallskärmshopp eller som att dyka ner bland hajar. Livsfarligt med andra ord.
Att försöka förklara för en inbiten skidfamilj och framförallt för Emil som älskar skidor, hur läskigt det faktiskt känns är snudd på omöjligt.
Sen att se småbarn som lär sig åka skidor utan att blinka hjälper inte det minsta, det får mig bara att känna mig ännu dummare.
Här är min lista över saker jag oroar mig över, i denna ordningen:
1. Att inta klara av att åka lift. Antingen trilla, fastna, eller helt enkelt behöva stanna hela liftsystemet för att jag varken kommer på eller av. Största skräcken på hela listan.
2. Att inte klara av att svänga och därför bara åka störtlopp rakt ner och sen köra in i något och dö.
3. Åka ända högst upp i backen och sen inse att jag aldrig kommer lyckas ta mig ner igen. Detta är faktiskt högst troligt och då vet jag att jag kommer börja grina där bakom skidglasögonen och Emil kommer således tycka att jag är en fjant.
4. Trilla och bryta handen. Att bryta min hand vore förödande och har varit en stor skräck för mig hela livet. Jag kan bara inte bryta handen! (funderar på att göra en Jlo och försäkra den till miljonbelopp)
5. Att välja att inte åka alls och istället få bli semesterns barnvakt med tre ungar medans den världsvana skidfamiljen njuter i backen hela dagarna.
För att inte verka alltför mesig och livrädd försöker jag se fram emot det här, också i rätt ordning:
1. Öl mot varm husvägg i solen.
2. Afterski.
3. Längdskidor med Knut i pulka bakom.
4. Få använda mina nya snygga långkalsonger.
5. Sa jag att jag ser fram emot ölen i solen?
Annas Två Världar!
Eftersom jag varvar jobb och mammaledighet på veckorna, så får jag ut det bästa av två världar.
Jag älskar att vara hemma och leka med Knut, att sova middag på dagarna och gå långa promenader med barnvagnen.
Men precis lika mycket älskar jag dagarna jag är i ateljén.
När jag bara får vara jag och inte mamma. De dagarna vill jag inte prata om barn, då vill jag prata om politik, världsviktiga saker och fåniga tv-program medans jag dricker kaffe med vuxna. När man inte behöver oroa sig för små bebishänder som river ner muggar och kissar på sig precis när man ska äta.
Idag (det här inlägget är tidsinställt, så idag är det fredag när jag skriver detta) har jag tecknat så mycket att min hand kramar och har blivit alldeles krokig och tecknarvalkarna (ja det är sant, jag har teckningsvalkar av att hålla pennan!) ömmar.
Jag har tecknat en bröllopsinbjudan, en morgongåva, en skiss av en teater och sen mellan varven har jag skissat på min egna teckning jag tecknar på medan jag väntar på svar från kunder.
Solen skiner in i ateljén, det är vår ute och jag funderar på att gå och köpa mig ett par skor av bara farten.
Nu ska jag springa ner till posten med tre färdiga beställningar och sen tänker jag minsann käka glass i solen på vår altan!
Heja fredagar och att få jobba så handen kroknar!
Dagens Outfit!
Såhär ser jag ut idag när jag är i ateljén och jobbar.
Köpte den här jumpsuiten på rean nu och vet att den kommer bli en favorit. Bokade nyss en weekend i Malmö med massa kompisar och då tänker jag att den här ska få följa med på uteserveringar och förhoppningsvis även på en tripp till Köpenhamn.
Förresten har jag nya glasögon, så himla bra grej att kunna se när man tecknar. Det är ju lite A och O kan man tycka.
* Jumpsuit, H&M
* Vita tygskor, Vans
* Glasögon, Smarteyes
Följ mig på bloglovin
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
