Anna Efter Graviditeten!
Här är min lista på saker jag ska göra när den här graviditeten tagit slut:
* Äta parmaskinka (jag vet att man kan frysa den i tre dygn innan och sen äta den även nu, men så förutseende är jag sällan) jag ska äta parmaskinka till allt, helst en baguette helt proppfull av det, mmmmmmm!
* Sova på mage. Åh vad jag ska sova på mage! Att i nio månader inte få sova på sitt vanliga sätt är nästan som ett smärre fängelsestraff
* Dricka rödvin. Gravida människor är ofta präktiga och säger att neeeeej ooohh man saknar faktskt inte vin, man har liksom stängt av det. Bullshit säger jag. Jag saknar rödvin. Jättemycket till och med.
Vill sitta i vardagsrummet och dela en flaska vin med min man, lyssna på LP-skivor och prata om livet. Så opräktig är jag.
* Dansa. Jag saknar att få göra mig fin i flera timmar framför spegeln, prova kläder och sen gå ut och dansa hela natten. Det skulle jag såklart kunna nu med, minus att jag känner mig som en nerknarkad Barbapappa och somnar runt 21.00.
* Då ska jag ha skor med iallafall lite klack och sådana som jag kan knyta själv. Lyxen med att kunna knyta skorna alltså. Obeskrivlig.
* Använda normala trosor. Inte bara dom som är mest urtvättade och utan resår som inte klämmer någonstans. Sexigt, not so much.
* Gå på gym. Det trodde jag aldrig i mitt liv att jag kunde sakna. Men nu känns det mest som jag ligger som en enda stor saccosäck i soffan och orkar inte ens resa mig upp utan att någon knuffar på. Då kan till och med jag sakna att göra armhävningar.
* Inte använda tights på väldigt väldigt länge.
* Ha vippig kjol igen. Nu försvinner liksom själva vippet och kvar blir bara en utstående tygbit som allt som oftast blir alldeles för kort.
* Inte tänka på barn nummer två förrän om MINST tre-fyra år.
VS
Anna i Tidningen!
Har ju glömt säga att jag är med i tidningen!
Tidningen är ett gratis magasin som finns i Värnamo och i kommunerna runt om här. Det är reklambyrån jag sitter på (fast idag flyttar jag ut) som ger ut tidningen.
Jag har skrivit reportaget själv och bilderna har vår duktiga fotograf Jocke tagit.
Klicka på bilden om ni vill läsa hela texten!
Dagens Porträtt!
Min kompis Erika och jag har gjort en deal, hon ska fota mig nu när jag är gravid och i utbyte får hon ett porträtt!
Jag har fotat massvis med gånger med henne förut och blir alltid så himla nöjd och tänkte att det hade varit roligt att ha några bilder med den här gigantiska magen också.
Vill inte ha det traditionella, dvs ett hjärta med händerna på magen utan något annat, vad det blir har vi inte riktigt klurat ut än men det märker vi!
Såhär blev iallafall porträttet!
Jag har förinställt en massa inlägg nu tills jag åker hem till Karlstad så jag vet att bloggen uppdateras även om jag ligger i soffan och dricker glögg och vilar mig.
Nu är det alltså för sent för att göra julklappsbeställningar och jag hoppas att jag inte missat någon, har du inte hört något så hör av dig snarast så ska jag försöka lösa det!
En Massa Missade Luckor!
Det här med adventskalendrar är tydligen inte min grej (sålänge de inte innehåller choklad, då kommer jag minsann ihåg att öppna luckorna vill jag lova!)
Här kommer de senaste luckorna i snabbversion:
Lucka 11: Berätta om det fulaste du vet.
Folk som vänder kappan efter vinden och inte vågar stå upp för sig själv och sina åsikter!
Mycket vanligt på arbetsplatser har jag märkt genom åren (en stor anledning till att jag är min egen, då detta retar gallfeber på mig)
Sådana personer som skrattar högt när chefen säger ett skämt och alltid håller med oavsett vad det gäller. För ”chefen har ju alltid rätt”.
Sanningen om chefer är att de inte är det minsta annorlunda från dig eller mig. Någon sa en gång ”han blir inte större jordhög, han än jag” vilket jag verkligen gillar.
Alla människor förtjänar respekt, oavsett om man är anställd eller chef.
Jag tänker aldrig skratta högt åt ett skämt som inte är roligt, oavsett vem som sagt det.
Punkt.
Lucka nummer 12: Berätta om musik som inspirerar dig.
Jag gillar ju som ni säkert vet vid det här laget, att jobba i tystnad.
Men om jag ska ha på någon musik så är det alltid en viss sort jag spelar. Sådan som inte tar för mycket fokus, men ändå inte är för seg för att göra mig trött.
Några exempel på vad jag gärna inspireras av och har på när jag jobbar:
* Ane Brun
* Passenger
* Tallest Man on Earth
* Bob Dylan (i viss mån)
* Dolly Parton
* Lars Winnerbäck
* Norah Jones
* Lisa Ekdahl
* Håkan Hellström
* Totta Näslund
Lucka nummer 13: Berätta om ett minne från din barndom.
Minns en julafton, vi bodde i ett villaområde då.
Alla julklappar hade delats ut och öppnats i tur ordning, precis som alla andra år. I min hög låg det strumpbyxor och målarböcker, gosedjur och raggsockor och sånt där man brukade få som liten.
Sen kom pappa in med den stora platssäcken där vi skulle slänga alla papper, alla skrynklade ner sina papper i säcken och där, där under alla papper låg ett paket som jag MISSAT!
Förstår ni känslan på det, att vara elva år och tro att det roliga var slut för i år och se att det finns lite rolighet kvar minsann!
Öppnade paketet andaktsfullt, minns att det kändes så speciellt att få öppna ett paket när alla andra var färdiga med sina. Det var från pappa och inuti låg det ett set med akrylfärger. Riktiga akrylfärger, sådana från en konstnärsaffär, inte något anpassat för barn!
Kände mig så himla vuxen och att han verkligen tog det på allvar. Tror det var ungefär då som jag bestämde mig för att bli konstnär.
Sen satt jag uppe med mamma vid köksbordet och hon visade hur man kunde blanda färgerna och jag klämde ut lite lite ur varje tub så de skulle räcka hela livet helst.
Har fortfarande kvar målningen jag gjorde då. Min första riktiga målning.
Ett litet skepp på ett stormande hav.
(kan visa er hur den ser ut när jag kommer till mamma om några dagar)
Lucka nummer 14: Berätta om din stil för ett år sedan.
För ett år sen var min pappa jättesjuk och jag släppte allt och åkte hem till Karlstad för att vara hos honom. Jag var hemma i över en månad.
Hjälpte till så gott jag kunde, lärde mig göra grönkål på hans vis, var på sjukhuset varje dag och hälsade på, hjälpte honom till bilen och fick honom att skratta när jag tecknade av oss på hans whiteboard i sjukhusrummet.
Gav honom korvbitar och öl för att fira att han var hemma och försökte finnas till hands så mycket det bara gick.
Hur jag såg ut kom liksom väldigt långt ner på listan. Orkade knappt duscha, än mindre äta eller klä på mig.
Jag bara levde i någon slags bubbla där det enda det gick ut på var att överleva och ta sig vidare till nästa dag.
Det här är en bild jag tog precis innan jag åkte hem. Sen såg jag nog ut så ungefär resten av tiden, för jag kan inte minnas att jag någonsin klädde på mig ens.
Lucka nummer 15: Berätta om din favoritmaträtt.
Grönkål!
Jag fullkomligt ÄLSKAR grönkål!
Har redan ätit tre stora lass sen jag först såg att det kommit ut i matbutikerna!
Såhär gör man för att det ska bli perfekt:
* Riv av alla blad och släng bort ”stammarna”
* Koka bladen i en stor kastrull med vatten och gärna skinkspad om man har, annars går det bra med en köttbuljongtärning i vattnet (det går åt jättemycket blad för det kokas ner och blir knappt något kvar sen)
* När bladen blivit lite mjuka så häller du bort vattnet och finhackar bladen.
* Sen steker man bladen i en stekpanna med massvis med vispgrädde och mycket smör, salta och peppra (det ska vara ganska salt, då är det godast)
* Det är färdigt när det liksom kladdat ihop sig ordentligt
* Ät ihop med köttbullar, prinskorn och kokt potatis, njuuuuuuuuuuuut!
Lucka nummer 16: Berätta om det bästa köpet i ditt liv
Vårt hus!
Jag är väldigt hemmakär och tycker det är superviktigt att det känns hemma.
Vill känna att när jag stänger dörren bakom mig så kommer ingen åt mig, att jag flytt till min fristad och min borg.
Det ska kännas personligt och eget och vara fyllt med sådana saker som påminner oss om oss. Skitsamma om det är en sten eller en gammal vinglig tavla, det ska vara viktigt för oss.
Jag har alltid drömt om ett eget hus, ett med taggtråd runt där det ska stå KEEP OUT, men antar att man i dagens samhälle inte kan vara riktigt så extrem haha. Men ändå, nu är det bara vårt, ingen kan komma och påstå att de ska ta över det, slänga ut oss eller säga att vi inte får vara där.
Det här är första gången jag på riktigt känner att någonting är mitt. Liksom på riktigt.
Jag räknar dagarna tills vi flyttar in.
Till vårt liv.
I vårt hus.
Följ mig på bloglovin
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
