För att peppa upp mig själv när jag kände mig nere för några veckor sen skrev jag en lista på saker jag inte kunde göra om jag var gravid och på den listan fanns bland annat ”klättra i höghöjdsbana”.
Sagt och gjort, jag tog med mig Emil och Uffe (som sitter mitt emot mig på kontoret) till Isabergs nybyggda bana!
Jag va sjukt kaxig innan, sa att jag minsann inte var det minsta höjdrädd och det var inga problem.
Jag var först ut, på den ”lätta” banan där även barn fick klättra, ca 5 meter över marken.
Alltså jag blev så himla rädd, hängde i den där säkerhetslinan för allt jag var värd (var helt blå på armarna efteråt!) inte direkt för att det var högt, det tänkte man inte så mycket på, men att det var så….vingligt! Man skulle ju gå mellan helt lösa pinnar, jag trodde det skulle vara lite mer stegar och sånt där, inte så mycket lösa saker.
I vilket fall som helst kunde jag ju inte fega ur (plus att man inte kunde gå ner om man väl börjat banan) så det var bara att fortsätta trots att mina ben skakade som asplöv!
Jag var HELT genomsvettig när jag gått klart banan (barnen som var med sprang över hur lätt som helst, inklusive deras mammor och pappor)
Måste jag tillägga att jag inte klättrade de andra två svårare banorna?

Det gjorde däremot Uffe och Emil, så jag fick agera fotograf och mespropp medan de klättrade, då såg det ut såhär:

Älskade högerhand, så evigt tacksam jag är över dig!
Att du ger mig möjlighet att köpa nya prickiga kläder, åka till Öland och slippa ha en chef.
Du ger mig möjlighet att träffa nya människor, gå på roliga möten, äta företagsfrukostar och dricka mingelchampagne.
Du låter mig tänka fritt och översätter precis det jag tänker, du ger mig frihet att bestämma själv, att vara min egen och du följer min minsta vink.
Älskade underbara högerhand, som låter mig leva min dröm, ger mig en årsinkomst och betalar min hyra och ger mig mat.
Utan dig hade jag inte varit någonting, jag hade behövt fika på bestämda tider och hade aldrig fått de möjligheterna jag har nu.
Så tack, tack för att just jag fick dig, älskade underbara högerhand, så evigt tacksam jag är för dig.
Du är mitt allt.