Dagens Blommiga: Onsdag!
Igår sket jag både i blommigt och att klä på mig (okej jag hade kläder, men ingenting värt att visa) för det enda jag gjorde igår var att operera bort ett födelsemärke i svanken och resten av dagen sov jag bort i min säng och pep över att det var så synd om mig.
Tre gånger fick de öka bedövningen och ÄNDÅ kändes det när hon sydde ihop! Jag måste vara någon slags häst eller nått, svårbedövad iallafall.
Men idag är jag tillbaka på banan igen och blommiga veckan kan fortsätta!
Såhär ser jag ut idag, med morgonsol och allt!
* Kjolen är från Gengåvan i Karlstad, dock har jag kortat den ungefär 20 cm (det fanns tillhörande skjorta till också, men jag tyckte det var att over do it så att säga)
* Tröja från Lager 157
* Strumpbyxor från Primark i London
* Skor från Erikshjälpen
* Skärp från MQ
Mitt hår alltså, fy vad jag avskyr det just nu! Men jag håller på att spara ut och att spara ut kort hår är lite av en mardröm, speciellt i den här ”icke-längden” när det är för kort för att sätta upp men för långt för att va kort!
Men snart så, snaaaaart kan jag få en ordentlig frisyr igen!
Blommiga Veckan: Måndag!
Jag har dille på blommigt som ni vet, så vi kör på ett litet tema för veckans klädsel, nämligen just blommigt!
Jag har rotat i mina gamla mönster sen jag gick på textilakademin och har börjat sy igen. Tänk att jag hade glömt hur roligt det är!
Så i veckan som gick sydde jag inte mindre än två kjolar (varav en blommig). Ni som följer mig på instagram (annaritar) har redan sett den på, för er andra så lär den dyka upp under blommiga veckan!
Såhär ser jag ut idag och till och med jag tyckte att det blev lite väl uppiffat för en vanlig sketen måndag, men det kanske är bästa sättet att börja en vecka på när man tänker efter.
Huvudet lyckas jag aldrig få med och får jag det så kommer inte fötterna med! Så jag prioriterade skorna, huvudet ser ju likadant ut jämt ändå.
* Top från bikbok fast jag har köpt den på emmaus för 30 kronor
* Kjol från MQ
* Dubbla stumbyxor och skor från Urban Outfitters i London
Dagens Porträtt!
Om tre veckor ungefär är det vårdagjämning, hör på det ordet va! Snart snart är dte vår och slut med dubbla strumpbyxor och stelfrusna öron!
Den här våren har aldrig varit mer efterlängtad! Min höst och vinter har varit bäcksvart och bedrvlig och jag vill bara att det ska ändra årstid så att den här vintern aldrig mer kommer tillbaka, att vi kan strycka ett tjockt svart streck över den och glömma bort hur himla hemskt allt var!
Vinterjävel!
Nog gnällt om det, det här är dagens portätt, på Sandra! Det här med att teckna bloggerskor är ju lite av min grej och jag vill gärna inbilla mig att jag var i stratgroparna med det för en massa år sen. Nu är det ju mer än vanligt och jag undrar, tycker ni fortfarande om bloggporträtt eller kan det lika gärna vara vem som helst? Eller kanske hellre att det är en okänd?
Vad tycker ni?
Att det blivit så många bloggtjejer genom åren har helt enkelt berott på att jag läser en hel hög med bloggar och får väldigt mycket inspiration därifrån.
I Rätt Sammanhang – Är Jag Fantastisk!
Läste inlägget Clara skrivit om att bli bortvald, hon är allt bra vis den där Clara!
Vi skriver långa mail till varann och hon förstår mig på ett sätt jag inte stöter på så ofta.
Inlägget hon skrev fick mig att minnas en liknande sak jag varit med om, minns det så väl och jag får fortfarande ont i magen av den där gången.
Det var nyårsafton, jag och min kille hade inget planerat så vi följde med några av hans kompisar till ett ställe på Stureplan, way out of my comfortzone om man säger så. Men jag följde med, i nya skor och ny vit top.
Jag kände mig obekväm på en gång, det här var inget ställe jag var van vid och hans tjejkompisar var inte som mina vanliga kompisar. Jag försökte smälta in, prata på och vara trevlig.
Sen gick jag på toaletten, det var lång kö så jag fick snällt vänta. Där inne, framför den gigantiska spegeln stod hans tjejkompisar på rad och bättrade på sminket och rättade till urringningarna. Och pratade om mig.
– Hon tjejen, Daniels nya, fy fan vad tråkig hon är! Fattar inte vad han ser hos henne!
Jag önskade mig osynlig och verkade onekligen vara det också.
Just när ett toabås blev ledigt och jag smet in såg en av tjejerna mig och knuffade på de andra så de skulle tystna.
Där inne satt jag sen tills jag var säker på att de gått ut, med tårarna strömmande på kinderna.
Jag var onekligen tråkig. Kände mig skittråkig för det var inte min miljö och inte min typ av människor.
De förstod inte mig, de tyckte inte mina nya skor var fina och de undrade inte vem jag var.
De hade redan bestämt att jag var tråkig och det stämde också. I deras sällskap var jag tråkig.
Men i sällskap där jag trivs, där folk vågar ha hatt utan att känna sig utklädda, där människor undrar om viktiga saker och frågar om sådana saker man alltid hoppas att någon ska fråga om, då är jag fantastisk!
Då är jag rolig, snabb i käften och folk skrattar åt mina skämt. De tycker att mina hemmasydda kjolar är fina och att man visst kan sitta hemma och dricka rödvin en tisdag och prata om tonåren och komma ihåg preis hur det känns att vara ny i en stad.
Sen den där gången inne på toaletten har en liten del av mig tyckt att jag är tråkig. Att de nog hade rätt. De sa det ju utan att jag skulle hört så de måste ju menat det.
I fel sammanhang är jag tråkig.
Men det är jag så gärna, för i rätt sammanhang, är jag fantastisk!
Jag försöker inte längre låtsas att jag skulle passa in på Stureplan, försöker inte längre imponera och ha rätt jeans och perfekta klackar.
Istället försöker jag vara mig, med hatt om jag känner för det, storblommig kjol och med massa roligheter på lager.
Men viktigast av allt är, att jag hundra gånger hellre är ensam med vetskapen att jag är en rolig jävel, än tråkig i fel gäng!
Följ mig på bloglovin
dont like to talk?
You and me both.
Stalk me on insta instead.
deal?
