* När man sitter i det lilla rummet i min fasters sminkaffär och lyssnar på jättegamla tanter som kommer in och vill köpa nya läppstift i pigga färger

* Det vita luddet på min mormors kinder. Ibland kan jag längta så mycket efter att få klappa henne på luddet att jag nästan är beredd att GÅ hem till Värmland bara för att få göra det!

* Min pappas garage. Det är så stökigt och rörigt med så himla fint ändå, för det ser precis ut som mitt skrivbord och jag vet att han har total koll på var varje liten skruv ligger, trots att allt ligger huller om buller och när man frågar honom om fiskelina, ståltråd eller en speciell sån där liten vinkel, så har han alltid en sådan under en trasa eller bakom en snusdosa.

* När min storebror åker tvärs över Stockholm för att skjutsa mig till sjukhuset, sen håller mig sällskap medans antibiotikan verkar, går promenad och hittar ett körkort. Sen ringer han alla i telefonkatalogen som heter det efternamnet för att hitta rätt person som blir hemskt, hemskt glad.

* Sparris stekt i massvis med smör och flingsalt och Emil säger att jag kan ta den sista fast jag redan ätit fler än honom.

* Klipporna i Rebeccas stuga där mobilen inte har täckning och man måste doppa hela kroppen på en enda gång med ett långt simtag för att det är alldeles för djupt för at kunna nudda botten.

* Att mina absolut bästa vänner i hela världen ska sjunga ihop på mitt bröllop och jag blir tårögd bara jag tänker på det

* När Fröken lägger sig raklång i solstrimman på golvet och tvättar trampdynorna medans hennes mage blir alldeles varm.

* Hur det känns att krama mamma, när det gått en månad eller två sen vi sågs och man liksom borrar in näsan i hennes hals och tänker att den lukten ska man minnas hela livet.

* Att sitta på stentrappan utanför uthuset hemma, dricka kaffe och luta sig försiktigt mot dörren för lutar man för hårt trillar man raklång in i farstun för att dörren är så murken.

* Bestämma sig för att åka till Göteborg och en halvtimme senare sitta på tåget och smsa alla man känner i Göteborg och fråga om de kan ses. Sen träffa Henrik och bestämma sig för att inte träffa en enda person mer än honom och sen dricka öl och prata hela kvällen tills man sitter på tåget igen, fylld med kompiskärlek i hela magen.

* När man sitter på min fasters altan och det är så himla varmt att det rinner svett ur knävecken och när man suttit där tillräckligt länge är hela verandan full med släktingar som tänkte precis samma sak.

* Att ligga i varsitt hörn på soffan, med varsin mobil och sen få en fot i ansiktet och en sen höra att han faktiskt tycker så himla mycket om mig

* Ett solvarmt baksäte på mammas bil, med mamma och mormor i framsätet, på väg till Arvika och mormor frågar om det drar på mig när hon har fönstret öppet. När jag svarar ja fast det bara är skönt vevar hon ändå upp så jag inte ska bli förkyld.

För en vecka sen eller två stod jag utanför kontoret och väntade på att ta emot paket, när det kom fram en gubbe.
Det var låst in till kontoret så han stod och ryckte i dörren och började sen prata med mig.
Jag frågade om han ville att jag skulle släppa in honom och han såg häpet på mig – Har DU nyckel? Är du student?
Jag svarade att jag har nyckel eftersom jag har mitt kontor på översta våningen i byggnaden och han såg om möjligt ännu mer förvånad ut, synade mig uppifrån och ner och sa – Har DU företag? Men du måste väl plugga också?
Jag förstod att det här var den sorts gubbe, som inte tror att någon under trettio kan göra karriär och ännu mindre en tjej med heltatuerade armar.
– Ja jag har företag och nej, jag pluggar inte. Jag driver mitt företag. Bara.
– Men då måste du väl ha en förälder som hjälper dig, som har gått in och säkrat upp?!
– Nej det har jag inte, är man tillräckligt bra behövs det inga föräldrar.

Gubben fortsatte länge att grilla mig med frågor, den ena dummare än den andra. Fick bland annat höra ”men du kan väl inte ha kunder” och den bästa av allt:  ”det brukar ju vara så att de äldre, med mer erfarenhet har bättre ideér än unga”

Det är precis såna här gubbar som ger mig kalla kårar, som tror, på största allvar, att hela världen skulle stanna om de inte fanns. Som tror att ingen annan, speciellt inte en ung tjej, skulle kunna göra karriär och tjäna pengar!

Tur jag aldrig hann komma till att jag dessutom gör det genom att blogga, då kanske han hade dött på fläcken!