Ge Mig Vackra Män!

Skulle ju införa killfredag och teckna lite stiliga män, men insåg att det är så svårt att hitta några!
Kvinnor är alltid så mycket mer inspirerande känner jag. Så nu behöver jag er hjälp, hit me med era vackraste män! (obs, inte era pojkvänner, om ni inte råkar vara ihop med Ola Salo vill säga)
Gärna lite otippade män, de tycker jag är allra snyggast. De med lite för stor näsa, sneda öron eller nått annat som känns lockande.
Bildsköna tvåltyper är inte riktigt min melodi.

Så kom med tips på snyggingar så lovar jag att leverera lite fredagsmys.

I brist på vackra män tecknade jag dessa två, Trump och Putin. Ett praktexempel på osköna killar helt enkelt.
En läsare kom på det genialiska namnet till bilden: Finding common sence.

Att Ändra Fokus.

Som ni säkert vet så var jag helt bombsäker på att jag bara ville ha ett barn.
Sen kom Emil med en önskan om en till.
Jag tvärvägrade…..tills jag inte vägrade längre utan började längta lite.
Sen blev jag som jag alltid blir, besatt.
Jag kan inte göra något halvhjärtat, allt eller inget. All in.
Så nu jävlar ville jag ha en bebis.

Men sånt där går ju inte att bestämma och sen bara tro att det levereras pang bom.
Så nu är vi inne i spiralen igen, den jag avskyr så mycket.
Med räknandet, försöken, besvikelsen och den eviga hetsen i mitt huvud.
Precis som förra gången

Men i samklang med årets nyårslöften jag skrev om igår, att skala bort det som gör mig stressad måste jag även skala bort den här biten.
Tänk inte så mycket säger folk.
Lättare sagt än gjort säger jag.
Men för att inte gå ner mig alldeles efter månader av misslyckade försök så har jag nu ändrat fokus.
Nu har jag istället för att tappa all kontroll över min kropp, tagit tillbaka den.
Så nu har jag börjat träna igen.

Om ingen bebis vill flytta in i min kropp ska jag se till att flytta in i den själv.
Må bra i den.
Och om det skulle vilja sig väl, så ska jag se till att det är en trevlig plats att bo på i nio månader.
Så nu tar jag tillbaka kontrollen över mig själv.
Påverkar det som kan påverkas och låter resten bero.

Tankar Om 2018.

När vi skålade in det nya året lovade vi varann att det skulle bli vårt bästa år.
En sån sak lovar man ju varje år men nu när det gått en vecka så kände jag att jag behövde sätta mig ner och tänka efter vad det verkligen innebär.


Året har börjat skakigt för min del, med en hel del tankar om vad som är viktigt i livet och vad jag vill prioritera och minnas. Min pappa dog den tredje januari för fem år sedan och sen dess innebär just nyår en hel del ångest för min del.

För att lätta lite från mitt ångestmoln jag fastnat i gick vi ut i naturen. Det är lättare att tänka klart där.
Jag försökte kanalisera var det gjorde mest ont och hur jag kunde göra ändringar för att jag skulle må bättre.


Jag kom fram till följande:
– Istället för att ta med mobilen, ta med systemkameran. Jag slipper bli nådd och får fina bilder på köpet.
– Jag tar en paus från min instagram annaritar och fokuserar istället på mitt andra konto annaritar_illustrations. Jag vill inte följa några konton som gör mig stressad, med välpolerade hem, smala midjor och ständigt färska blommor. Just nu ger jag mig själv en paus från allt sånt.
– Istället för att konstant ta bilder för att lägga upp på instagram, ska jag nu istället rikta mer energi åt bloggen och få allt samlat här istället, lägga ner mobilen och andas lite.
– Sluta dricka alkohol. Jag börjar med en så kallad vit månad, så får vi se hur det blir efter det. Men det är i alla fall ett steg i rätt riktning.


Vi bestämde också gemensamt att lägga bort mobilerna när vi är hemma och istället vara mer med varann.
Knut har inte haft sin ipad på hela december och har varit som en helt annan person, en som leker, pysslar, ritar och hittar på bus. Utan att sitta klistrad vid skärmen. Så nu är fri ipad borta i vårt hushåll och han har inte frågat efter den en enda gång. Vi säger att den är på semester och så har det inte varit mer med det.


Det här året vill jag fokusera mer på mig och min familj, mitt välmående och vår gemensamma tid.
Andra år har jag alltid haft karriärsmål som nyårslöften, men i år vill jag ändra fokus mer inåt än utåt.


Jag har varit så upptagen med att jämföra mig och hålla koll på alla andra att jag nästan glömt bort att njuta av vad jag har.


De här två. Allt jag någonsin önskat, mitt framför näsan på mig.


Så nu har jag skalat bort och skurit ner. Prioriterat om och tänkt efter.
Karriären går bra, den kommer förhoppningsvis fortsätta gå bra. Men den kan inte fungera om inte jag gör det.


Sluta stressa och bli irriterad över att det tar tid och går långsamt. Jag har ju egentligen ingen tid att passa. Jag vet inte vad jag skyndat till.


Så nu stannar jag upp och ser det jag har. Njuter av att han är min. Att jag fick honom, mitt i allt kaos fick jag honom. Vips är han stor och vem fan bryr sig om jag hade färska blommor hemma då? Ingen.


En fantastisk dag på många sätt och det känns som jag landade i något bra.


Avslutar det hela med lite Gustaf Fröding, som sig bör efter storslagna tankar: ”Var icke ledsen fast molnen trycka och vinterköld genom hjärtat går, Ty bakom moln glänsa sol och lycka och efter vinter blir det åter vår.”

Mina Teckningar, 2017!

Eftersom det här ändå klassas som en illustrationsblogg (i alla fall av mig) så är det ju inte mer än rätt att jag visar mina teckningar jag gjorde under 2017. Såklart gjorde jag även en hel hög med beställningar också, men här är ett axplock av vad jag tecknat under året som gått:

dont like to talk?

You and me both.

Stalk me on insta instead.

deal?