Idag har jag sytt en klänning!
Först tryckte jag delarna med ett tryck på min mormor (med en screentryckram) sen sydde jag ihop hela kalasen och sydde fast en kjol i samma bruna som trycket.
Sen här ska jag ha när jag åker på utflykt till Arvika med mormor i sommar, hoppas hon tycker den är fin.

Igår var det en kille på vår skola och hade föreläsning. Han var cp-skadad och den mest fantastiska föreläsare jag någonsin lyssnat på!
Jag fick kämpa flera gånger för att hålla tårarna tillbaka, samtidigt som jag skrattade så jag vek mig flera gånger!
Man lär sig så otroligt mycket mer när någon använde humor och verkligen är genuint rolig!
Han pratade om sin mamma (det var här jag nästan började stortjuta) och sa att utan henne hade han aldrig vågat föreläsa, att utan henne hade det aldrig gått för hon hade alltid trott på honom.
Han sa att man behöver sin alldeles egna hejjarklack och jag tänkte på hur JÄKLA lyckligt lottad jag är som har en hejjarklack på en halv miljon människor!
Vad mer kan man begära?
(här hittar du Jonas hemsida, där du kan se var du kan lyssna på honom, GÖR det om du har möjlighet!!)

Jag hade kunnat skriva ett tacktal på miljoners sidor till mina föräldrar att de alltid låtit mig hålla på med det jag vill, att de aldrig sagt att jag inte kan eller att det inte går. Att de alltid står längst fram och hejjar på när det går trögt!
Tänk om de inte låtit mig utbilda mig till det här, tyckt att jag skulle ha ett riktigt jobb. Tänk om de inte köpt nya pennor till mig när jag var liten, att de hade låtit mig teckna på tråkigt tunnt oblekt papper för att det ändå bara var ”barnkladd”, tänk om de inte hade tyckt att det var värt att uppmuntra min kreativa sida.
Jag vill inte ens spekulera i vem jag hade varit då. Antagligen död.
Utan mina föräldrar och min alldeles lljuvliga mormor hade jag aldrig blivit den jag är idag, hade aldrig vågat och hade aldrig kännt att allt är möjligt.
Utan er vore jag ingenting.
Så tack.
Verkligen.
T a c k.

Jag har gjort en ny tygväska!
Har helt enkelt målat med textilfärg, inte svårare än så (eller ja, lite pillrigt är det ju)

På lördag är det 50-tals dans på hotellet här och jag och Emil som ÄLSKAR att klä upp oss i fina femtiotalskläder ska givetvis dit!
Det finns inget som är så roligt som att dansa med sin egen man!

Vi ska ha modevisning med skolan om en månad. Vi ska sy tre uppsättningar var.
Jag ska göra tre t-shirts, sömnad är inte mitt favoritämne så jag gör lätta grejer.
Däremot är tryck nått jag tycker är extra roligt, så här är en av mina blivande t-shirtar!
Självklart är den gjord i ekologisk bomull.
Sen ska jag göra två till men dom är inte färdiga än, visar när jag är klar!

Idag kommer mamma, pappa, Matilda och min storebror hit!
Ohhh vad roligt! Hoppas nu bara att Värnamo visar upp sig från sin bästa sida.

Vi har haft hattkurs i skolan! Så jästrikens roligt!
Jag gjorde ett plommonstop och den här sjömans/flygvärdinnekepsen!
Nu är mitt nästa ”hitta-på-loppis-mission” en hattstock!

Jag har också räknat ut att jag inte kom in på Konstfack eftersom min brevlåda ekar tom från intervjubrev.
Min mage gjorde ont när jag insåg det men samtidigt blev jag ännu mer sporrad att göra bra prover till Beckmans.
De är redan nu bättre än de jag skickade till Konstfack.
Men klart det svider lite i hjärteroten att ÅTERIGEN ge upp drömmen om Konstfack.
Det här var nog sista gången jag plågade mig själv med att söka.
Fast det har jag ju sagt varje år så.

Andra saker jag får vara glad åt:
-Nytt uppdrag för UnderbaraClaras tidning! Extra roligt eftersom det är sånt som jag inte brukar teckna.
-Ett jobb för en tidning!
-Två teckningar med klippdockor till ett barnklädesmärke!
-Tre teckningar till Björn Borg Footwear!

Sug på den du, Konstfacksjävel!

Du behöver:
– En jeansjacka
– Textilfärg
– En svamp
– En pensel
– En jäkligt stadig hand och världens snyggaste kille!

Igår målade jag Johnny Cash på Emils jeansjacka och poff, så fick han en jacka som ingen annan har!
Lätt som en plätt!