Annas Födelsedag!

feb 28, 2012 | , ,

Snart är det den 8:e mars, det innebär inte bara internationella kvinnodagen. Det är nämligen också min födelsedag!

Eftersom jag bara fyller ynka 28 år och absolut inte är för gammal för önskelistor och presenter, så kommer här en liten lista på saker jag drömmer om just nu:

En gul leather satchel-väska

Ett sånt här fint kök!

Finaste promenadskorna från Lindex!

Ett gäng udda lampskärmar.

Randigt påslakan från Lagerhaus.

Turkos plåtpall från Åhlens.

Knytblus med körsbär från H&M.

Hemmavirkad krage!

Annas Nackspärr!

feb 28, 2012 | , ,

Jag är döende.
Okej, det var en mild överdrift men satan vad jag har ont i nacken! Jag har haft ont i ungefär en vecka nu, men imorse var det värre än någonsin och nu kan jag inte titta åt något annat håll än rakt fram.
Igår ringde jag kiropraktorn som sa att de hade en tid i slutet av april och rekomenderade alvedon tills dess. Åh tack för tipset! Idiot.

Sen hittade jag någon annan och imorgon har jag tid för att knäcka rätt nacken. Åh vad jag längtar! Då ska jag spana ut över fälten och vrida huvudet flera varv, minst!

Idag står det här på to-do-listan:
– Måla färdigt garderoben
– Packa upp alla ateljé lådor
– Sy en prickig snurrkjol
– Välja den perfekta mintgröna nyansen för köksluckorna!

I väntan på allt det kan ni få se mina nya teckning jag gjort med inspiration från en bild på den bästa av dom bästa, alldeles UNDERBARA Clara! (jag pratar så ofta om henne så folk har börjat tröttna på mig! -Claaaaaraaaa skrev att bla.bla.bla!)
Den är målad med svart, flytande tusch, med pensel och jag tycker den blev lite extra tjusig om jag får säga det själv!

Annas Pappa!

feb 22, 2012 | ,

 

Idag fyller min pappa år!

Tyvärr är jag inte på plats och kan fira honom, men jag ger honom en stor virituell kram, här kommer den:

<—————————— KLÄM ———————————>

Min pappas högsta önskan är guldfälgar till sin bil, så det står överst på min lista att köpa när jag blir rik och berömd.

Min pappa är gubbstönig (sådan som säger ”bra i magen, dum i huvudet” om alla vegetarianer), han berättar gärna samma skämt flera gånger (men när dom är nya är han den roligaste mannen jag vet!), han tycker om att se dokumentärer i svartvitt om krig eller djurprogram om gnuer, han har en liten stickad mössa bara för att Jack Nicholson har det i Gökboet (min pappa var först på trenden, långt innan alla förstod tjusningen med liten mössa), han har en blånad fjäril tatuerad på bröstet och ett fotoalbum från sin ungdom där alla bilder trillar ur när man bläddrar i det (tejp är tydligen en färskvara), han hjälper alltid mig att hämta och lämna mina målningar, han har skjutsat mig till skolan så länge jag kan minnas för att jag ska slippa åka skolbuss och han har skrämt livet ur dumma ungar som retat mig, han är stor och stark och trygg och är en av de finaste människorna jag vet!

Min fina, starka, bästa pappa!
Grattis på födelsedagen!

Anna om att Lära sig!

feb 20, 2012 |

Jag är en sann bakåtsträvare.

Jag avskyr att lära mig nya saker, tycker det här med att lära sig blogga på ny plats tar emot (jag vet att bilderna blir utdragna men måste vänta på min duktiga supporttjej som visar mig hur man ändrar det), jag bävar inför att jag idag ska på mitt första möte på körskolan, att jag måste lära mig köra bland andra bilar skrämmer livet ur mig, att jag har en lista på jobb som måste göras gör mig trött och bara att lyssna på spotify istället för CD-skivor var en stor bedrift att lära sig.

Visst är det fånigt, att lära sig nya saker ska ju vara inspirerande och spännande.
Men hela min kropp skriker när jag måste lära om eller lära mig nytt. VILL INTE!! Har nog med att hålla reda på det jag redan kan!

Men tänk om jag tänkte så för tre år sen?
Då hade jag aldrig vågat flytta till Varberg och börja jobba på Björn Borg, jag hade aldrig vågat flytta över hela min blogg till Glamour för att sen flytta tillbaka hela igen, jag hade aldrig vågat förlova mig, skaffa ett kontor och gå på alla dessa möten, hade aldrig vågat presentera mig inför hundra personer på en affärsfrukost, maila till viktiga personer och aldrig hade jag vågat skaffa hus.

Men jag gjorde det. Trots att det tog emot.

För som Skorpan Lejonhjärta sa: jag är rädd men jag gör det ändå, annars är man bara en liten lort!

Från och med Du!

feb 15, 2012 |


Jag minns precis hur det var första gången jag såg Dig, minns precis vad Du hade på Dig, hur hissen luktade efter att Du varit där.

Hur mycket jag längtade, kramade Din tröja och drömde om Dig när Du var i Åre.

Dagen Du sa att Du älskade mig första gången, innan jag hunnit säga det. Stod alldeles nära och Du sa-….jag….älskar……Dig.

Hur Du står ut med mig fast jag är okontrollerad, stökig och omöjlig.
Hur Du ändå lyckas se förbi allt det där och förstå att jag innerst inne bara vill vara med Dig. I all evighet.

Jag minns gången när Du försa Dig och berättade att du hade en ring, någonstans, som var till mig. Att Du ringt min pappa och frågat om jag fick bli Din.
När Du inte kunde släppa mig på hela kvällen och jag var alldeles rödflammig av Ditt stickiga skägg på mina kinder.

Morgonen Du gjort picknick, hittat det perfekta stället och smsat Din bästa vän att springa och köpa champagne.
Det var den kvällen jag inte kunde sluta gråta för att jag aldrig förut varit lyckligare.
Nyförlovad och med huvudet bland molnen.

Mitt liv, från och med Du!

Anna och Anders Flanders!

feb 15, 2012 | ,


Om ni bor i Malmötrakten (eller någon annanstans med för den delen) kanske ni har sett Anders Flanders och hans enmansorkester på stan? (har ni inte det så sök på youtube!)

Han är fantastisk och jag minns när jag såg honom på torget i Karlstad och han spelade Värmlandsvisan med sin dunk och trummor och allt vad det är.

Till historien hör också att jag och Anders är barndomsvänner.
Det var han som skrev mitt första kärleksbrev, det var han jag hade kort på i plånboken och det var han och jag som satt på parkbänken utanför skolan och drömde om när vi blev stora och hur allt skulle bli annorlunda då.

Det blev det också.
Nu är allt annorlunda.
Men när jag såg honom på Musikhjälpen blev jag alldeles varm i magen. Jag vet hur han drömde om det här.
På samma sätt ser han på mig och han är den som vet hur himla mycket jag ville det här.

Nu finns ingen parkbänk, inga folköl till Sven-Ingvars och inga tårar, förklaringar och stora ord.

Men våra drömmar, barndomsminnen och ambitioner finns numera samlade i en plastdunk på Anders Flanders rygg.
Fint tycker jag.

Följ mig på bloglovin

bloglovin