Jag har gjort två nya dagens porträtt men scannern har bestämt sig för att inte vilja vara med just nu så jag försöker igen lite senare.

Jag pratade ju om vägskäl i livet härom dagen och vad jag stod inför var om jag skulle fortsätta med tatuerandet eller inte.
Jag har nämligen inte tid att både jobba som inredare, illustratör och bloggar OCH tatuerare!
Så jag fick välja helt enkelt och jag valde inredare, illustratör och bloggare.
Så nu kommer jag ha mer tid för bloggen och MYCKET mer tid för att måla och teckna! Jag hinner göra alla mina projekt jag har liggande som aldrig hinns med, t-shirtarna tex plus fem miljoner andra saker!

Jag jobbar månaden ut på tatueringsstudion för att hinna med alla jag påbörjat men sen blir det inredning tre dagar i veckan och resten blir det i ateljén!
Det känns så himla himla bra, så bra att jag tänker beställa en hel hög med nya pennor nu!

(ja jag vet att jag har osannorlikt böjliga fingrar)

Idag var första dagen på mitt nya jobb som butikskommunikatör (samma sak som dekoratör eller visual merchandiser) Det kändes så himla roligt, tror att det kommer bli hur bra som helst!

Men det har fått mig att tänka efter, hur jag vill använda min tid och vad som är viktigast. Jag har fått väga för och nackdelar, känna ända längst in i maggropen vad det är jag vill hålla på med och vad det är jag aldrig aldrig vill sluta med.

Jag kommer prioritera om lite i livet. Men jag vet innerst inne vad jag brinner för, och det kommer jag aldrig någonsin ge upp, mitt skapande. Jag tänker bara avsätta ännu mer tid för det.
Jag älskar vägskäl i livet, det får en att stanna upp och ägna tid åt att tänka ut hur man vill ha sitt liv. Jag vet precis hur jag vill ha mitt.

Nu ska jag sova, mina vader efter en heldag springandes i burik. Det var ett tag sen sedan sist.

Tack för tipset om bilderna, här kommer en hel drös!

Jag har köpt nya Lip Tint från Maybelline, Allis tycker att det luktar smaskens!

Människor diskade, städade och handlade mat precis som alla andra dagar.
Människor gick promenader i vårvädret och kanske drack de en öl på kvällen.
Solen sken, jag åt hemmagjord kycklingbaguette och vaknade denna morgon i tron om att det skulle vara som vilken annan morgon som helst.
Jag satt vid vårbäcken och kastade stenar och petade med pinnar, byggde kottekor och drack kaffe ur mon amie koppar.
Precis som andra dagar, fast kanske var det ändå lite finare än alla gånger förr?
Barr i håret, hatten på sned, kall rumpa och myror innanför jeansen, som hör till på picknick.

Den här dagen var säkert inget annorlunda än någon annan, inte för andra. En lördag som vilken som helst.

Men för mig var det dagen, när mitt bland kottar, vatten och picknickkaffe, Emil gick ner på ett knä och frågade om jag ville gifta mig med honom!
Inte som andra dagar.
Inte som andra människor.
Inte som vanligt.

För nu ska jag gifta mig om ett år och jag, är inte längre som alla andra människor, för jag är förlovad med den vackraste mannen i hela världen!