Anna på Facebook!

Jag har facebook som alla andra människor i världen (utom min mamma och storebror som kommer vara sist med att skaffa det av alla)
Men jag är lite petig med vilka som får vara vän med mig, inte för att jag inte tycker om er som frågar såklart, men jag vill gärna ha en relation mer än ”bloggare” innan vi blir vänner.
På bloggen kan jag välja vilka bilder som läggs upp, på facebook blir man taggad hit och dit hela tiden och bilden jag målar upp här kanske inte alltid stämmer med ”såhär är jag när jag är med mina kompisar och ingen ser på-bilden”.
Den är jag inte beredd att visa för alla.
Den är privat och på riktigt och jag vill kunna ramla omkull och se hemsk ut och allt däremellan ifred helt enkelt.
Men här får ni ett snabbt utrdag av mina bilder jag blivit taggad på, just på facebook!

I Rebeccas sommarstuga i Värmland, så jäkla mycket mygg att vi knappt kunde sitta ute, men skam den som ger sig. Jag och Emil drack vin under sjalarna.

Från modevisningen vi hade med skolan. Jag var så nervös att knäna skakade och jag inte andades en enda gång under min 1½ minut på scenen. Men såhär såg det iallafall ut från publikens håll.

Att sommardiska med vatten som värms upp på spisen och när det bara är envis dill på alla bestick från all färskpotatis man ätit. Det är det absolut bästa som finns. Jag avsäger mig allt ansvar för foppatofflorna dock, de är ABSOLUT inte mina!

Sista kvällen med gänget. Min bästa kväll i hela mitt liv, även om jag grät hela vägen hem sen. Men det var så himla fint, nostalgiskt och helt perfekt. Dessutom hade jag precis fått en finfin turban i siden som Josefin gjort åt mig!

Nyårsafton och Emil bjöd in till spontan efterfest hemma hos oss, tema hatt och glasögon (dvs mina hattar och mina glasögon) det här var inte en särskilt lyckad tillställning, fast alla hade roligt utom jag och det är väl det som räknas när man har fest kanske.

Anna om att Ställa Ut!

Jag har haft utställning i helgen (det håller på nästa helg också om någon skulle vilja se, på Hörle Slott utanför Värnamo)
Att ställa ut är som att blotta sig själv, man liksom står där och vet inte var man ska göra av sig.
Jag ställde ut ihop med en annan konstnär, när vi öppnade kom hela hans släkt och vänner.
När vi öppnade var mina föräldrar där.
Jag kände mig så himla dum och ensam och utlämnad på det absolut värsta tänkbara sättet.
Här står jag och tror att jag kan någonting, med tavlor som ingen vill se och de röda prickarna flödade över den andre killens tavlor.
Men det blev bättre såklart, och även mina vänner och släktingar kom, om än lite senare.
Tur jag hade en pappa som minglade och en mamma som strök mig över håret.
Men i min mobil skrev jag ett sms till mig själv där det stod ”aldrig mer, aldrig mer ska jag utsätta mig för det här!”.

Men som sagt, det blev ju fint till slut och även jag fick en del röda prickar. Men ändå, att ha utställning är som att ta andan ur någon.
Som ett slag i magen och en alldeles speciell känsla.
Det är spännande och otroligt läskigt på samma gång.
Då är det tur att man har en släkt som spelar dragspel så man kan lyssna på ”Annas visa” på kvällen och glömma bort hur ensam man var för en stund.

(nu är det ändrat till chockladboll, hoppas det blir bättre)

Anna Tipsar!


Nu är det snart jul och om ni funderat på att beställa porträtt och ge bort i julklapp är det minst sagt hög tid nu!
Annars kommer jag aldrig kunna hinna klart!
Så om du är sugen, kan du maila mig på adressen a_ileby(snabel a)hotmail.com

Ett a4 kostar 800 kr
Ett a3 kostar 1500 kr
Alla teckningar i bloggen kostar 500 kr styck (om de nu är i a4 storlek, det skiljer sig lite annars)

Anna Look-a-Like!



Jag är sämst på att ha bloggpaus, men efter det här nlägget LOVAR jag att jag ska ha paus!
Ikväll glömde jag min mobil hemma när jag var på tjejkväll och pratade bebiskläder, slangar i halsen och skolkataloger. När jag kom hem möttes jag av mínte mindre än tre sms om att jag ser ut som Minnah i Idol!
Det är inte första gången jag hör det så nu måste jag fråga er, vad tycker ni, lik eller inte?

Anna om Allting, del 2!


Igår trodde jag att jag skulle börja gråta mitt i studion, av ingen anledning alls.
Det svämmar bara över för att det är för mycket nu. Utställningen, ofärdiga målningar, beställningar, börja på nytt jobb, bo mellan två lägenheter, flyttstäda, garderobsrensa och sen försöka teckna samtidigt.
Jag är slut som människa helt enkelt.

Så jag tänkte att jag skulle ta min första, välförtjänta bloggpaus på tre (är det tre?) år.

Men jag är rädd att ni försvinner och slutar kommentera och lämnar mig om jag slutar blogga i några dagar, snälla gör inte det.
Jag tänkte att om jag får några dagar på mig att andas, så lovar jag att ni får tusen inredningstips, finfina pysselknåp och en mycket roligare blogg om några dagar.

Ni kan ju fråga mig ågot under tiden, kanske om inredning, björkar i vardagsrum, Emils hårfäste, bebisplaner, bröllopstanker, husköp, strumpor, färger eller vad ni vill.
Jag finns här bakom, jag orkar bara inte skriva mer på en liten stund.

Tack för att ni föstår.
Nu andas vi en stund.

Anna om Utmattningen!

Jag är slut som människa, helt färdig. Jag orkar inte tänka, inte röra mig, inte lyfta ett finger.
Jag ska aldrig flytta mer, aldrig packa lådor, aldrig skura golv och bära kartonger.
Jag vill bara få flytta in, lägga mig i min egen säng bredvid min egen familj och få sova i mitt nya sovrum.
Att flytta och inte få njutningen av att få flytta in är lite av ett antiklimax.
Jag är bara så trött så trött.
På att inte få vara hemma. Inte ha ett hem som är mitt eget. På att vara i pausland.
Även om jag har det bra nu också så finns det inget som slår att komma hem, sparka av sig skorna bredvid den man älskars skor, få krypa upp i soffan och fisa bäst man vill.

Snart, snart snart. Bara fyra dagar kvar.
Sen byter vi adress på riktigt.

Vill ni veta en rolig sak, min pappa är med på Elsa billgrens blogg idag, hur konstigt är inte det? Men ack så fint förstås, det är han som spelar guitar hero om ni undrar! HÄR hittar du Elsas blogg!