Idag var vi i Arvika och tittade på höstutställningen, jag hade ju med två tavlor!
Jag, mamma, pappa och mormor var på plats.
Om ni vill se den så håller den på i en månad.

Jag hade släpat med mig min stora bra kamera från Värnamo och direkt när jag kom hem dog batteriet! Så det får bli bilder från mammas kamera.
Jag hade ny marimekkoklänning dagen till ära, och pappa hade sin finaste Kaffe Fasetttröja som mamma stickat. Kulturellt värre med andra ord!

Fantastiska Jane från bloggen sea of shoes, har startat en tävling där man ska teckna sin favorit designer.
Sedan väljer hon ut sina 15 favoriter som hon publicerar på sin blogg!
Det är stort, tänk om man fick synas där!
Här är iallafall mitt bidrag!

Här hittar du alla bidrag, rösta på min vettja!
http://www.flickr.com/photos/janealdridge/5039563974/in/set-72157624942613335/

Såhär är det, genom hela mitt liv har revanch varit min största drivkraft.
Att varje gång någon säger att det inte går, att jag inte kommer klara det eller säger åt mig att sluta drömma så går mantrat i huvudet ”jag ska allt visa dig din jävel, jag ska minsann visa dig!”. Om och om igen. ”jag ska allt visa dig!”
Det kanske inte är så för alla, men för mig finns det inget som funkar så bra som just det. Hade jag inte haft min revachlust, eller hämnbegär kanske det är, så hade jag aldrig kommit såhär långt.
För jag älskar att få visa idioter att de har fel.
Att visa alla trångsinta, odrömmande, dömande människor att man kan göra precis allt man vill om man bara ger sig f-n på det!
Sådeså.
Så sen, när jag skriver mina memoarer på min ålders höst, då ska jag minsann ha flera långa kapitel där det bara ska stå ”vad va det jag sa?!”

Att bli kallad kärring är ett riktigt slag i magen, det låter som om man inte kan eller förstår bara för att man av en händelse är en tjej.
Men att bli kallad käring, det är en helt annan sak.
Det brukar Emil säga till mig och jag blir alldeles varm i magen när han säger det.
Käring är ju en sån man är kär i, som älskling ungefär, fast ännu gulligare.
När vi släcker lampan och Emil säger -Godnatt jästra käring
Då kan man sova gott, speciellt när hans hand trasslar in sig i min.

I början på sommaren var jag på Öland med textilfamiljen. På en finfin utflykt med min lilla klan så besökte vi Långe Jan. Om man går utanför fyren så finns det miljarder roliga stenar och annat grejs och mitt bland stenarna hittade jag en liten, torkad, måsfot! Jag blev så himla glad (och alla andra väldigt äcklade) av mitt fynd!
En alldeles egen måsfot, det måste ju betyda tur!

Senare, långt senare, kom jag att tänka på Karin. Hon utbildar sig till smyckesdesigner på HDK (hur häftigt är inte det?) och gick på gymnasiet med mig. (dessutom driver hon en av sveriges roligaste bloggar, du hittar den HÄR)
Så jag frågade henne helt enkelt om hon var sugen på att jobba lite med min finfina fot och det ville hon.
Idag fick jag resultatet på mailen!
Kolla bara vad tjusigt! Så snart, snart har jag min egen måsfot i silver runt halsen.
Tack bästa Karin, du är verkligen grym!

Igår var jag på gymmet med Emil. Vi har bytt gym och köpt familjekort (nästan så vi gifte oss av bara farten) på ett lite billigare gym, men då får man snällt träna utan tränare.
Men Emil kör hårt med mig och jag med honom så det blir nog bra ändå.
Idag är min rumpa alldeles öm så jag kan knappt sitta ner. Ouch. Men det är lite skönt ändå med träningsvärk, så vet man att man varit duktig!

Igår la jag också på det andra brevet i teckningskursen så ni borde få det idag eller imorgon.

Jag har glömt att berätta om Rackstamuseét i Arvika också! Det är höstsalong varje år i Värmland och i år är det i Arvika. Man får skicka in bilder var fjärde år (om man inte är invald i konstnärsförbundet, för då får man skicka in varje år) så jag skickade in och kom med!
Så den andra oktober ska ni befinna er i Arvika för då ställs två av mina tavlor ut på höstsalongen! Känns väldigt stort och fint och en gnutta märkvärdigt!
Utställningen håller på en månad men jag är bara där den andra.

Sen det sista om lägesrapporten är att jag ska få en ny tatuering, vad får ni se sen!