Jag borde packa, det är fortfarande massor kvar att göra. Kläderna är nästan färdiga dock och står och trycker i fem flyttkartonger som ser ut som de ska sprängas när som helst. Det blir ett experiment utan dess like att försöka få in allt detta i bilen sen.
Mina finaste prylar är nerpackade i lådor som ska ner i källaren för att klara sig undan livliga ungdomar och disken är diskad.
Så nu är det bara allt småplock kvar, allt som gör att det ser ut som ett kaos fortfarande.
Allt måste bäras, flyttas, ändras, städas tills imorgon kväll.
Dessutom måste jag skaffa hemförsäkring, gå å skryta på MQ om mitt nya fantastiska jobb och visa er min nya fina hårfärg!
Som grädde på moset är jag galet tecknarsugen, men mina pennor är nerpackade längst ner i en låda, väldigt orutinerat.

Hej Varberg, håll i hatten för nu kommer jag!
(tack söta BB arbetare som skriver till mig, det gör allt mindre nervöst och mer roligt!)

Nu är det bara några fjuttiga dagar kvar tills jag flyttar och allt är en enda röra!
Men jag har fått finfina flyttpresenter!

Min vilda faster (ni vet hon med pippitröjan) har virkat ett täcke åt mig! Så himla fint!

Min snygga faster gav mig små små skor, passande att ha på skrivbordet på nya jobbet!

Och sist men inte minst, min snälla faster kör mig till Varberg med alla grejerna på fredag!
Hur ska jag överleva utan er?

Såg att underbaraclara tipsade om spetskragar, då kom jag på att jag har en hel hög i en låda som jag köpte på loppis förra året.
Jag har fyra olika, i olika storlekar och om man lägger allihop på varann så ser det ur som man har tårtpapper runt halsen och man känner sig som världens finaste clown!
Så tack Clara för påminnelsen!

Angående bloggen så vet jag inte hur det kommer se ut framåt, vet inte om jag har internet på nya stället (men jag får fixa det annars) men jag kommer alltså jobba heltid numera vilket inte varit fallet tidigare så nu kanske bloggen mer kommer handla om skor, jobb och sånt där annat. Men jag lovar att lägga in teckningar så ofta jag hinner!
Tyvärr är lägenhetn jag flyttar in i möblerad så det kanske inte blir så mycket inredning förrän jag skaffar en egen lägenhet men jag lovar att jag ska försöka pyssla lite iallafall så det komemr nog dyka upp lite sånt också.
Hoppas ni fortfarande håller mig sällskap i nya staden!

Jag flyttar alltså på fredag och för mig består just nu Varberg av följande: fästning, strandpromenad, gina tricot och ett ex.
Detta är jag ganska sugen på att ändra på så nu vill jag ha nån som kan leka med mig.

Jag vill ha nån som skrattar när jag är rolig, nån som går in i affärer, provar en gång och sen handlar utan att vela i timmar, nån som inte skriker HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ GUMMAN när man ses utan hälsar som en vanlig dödlig, nån som inte berättar vad kött egentligen består av när man äter pizza, nån som dansar hellre än bra, nån som vågar ta ut svängarna lite, nån som inte tänker sno Emil, nån som kan evighetsfika och nån som bara kan hålla käften och umgås i det tysta.

En sån vän är jag ute efter, helst i min ålder och nej du måste absolut inte tycka om konst å sånt, bara du gillar att egentligen göra ingenting alls.

Vill du bli min kompis?
(eller råkar du ha en lägenhet i Varberg ledig?)

Idag när jag stod inne på Erikshjälpen och provade hattar ringde dom från Björn Borg och sa att jobbet va mitt!
Så på fredag flyttar jag mitt pick och pack till Varberg! Här går det undan.
Numera tituleras jag alltså designassistent på Björn Börg footwear.
Jag är så stolt så jag nästan spricker!
Gud så bra jag är!
(bilden är en teckning jag gjorde förrförra sommaren när jag bodde i Stockholm, den beskriver rätt bra hur jag känner mig just nu!)

Jag är glad nu. Glad över hur jäkla fantastiskt bra allting blir! Ödet liksom slänger mig än hit än dit och jag bara följer med, tackar och tar emot.
Just nu kunde jag inte bett om någonting mer.
Samtidigt är det läskigt som tusan, att bara flytta sådär, inte veta ett dugg och helt plötsligt försöka leva upp till fröken märkvärdig-rollen.
Men man lär sig ju, man lär sig var bussen går ifrån, man lär sig hur man gör och vad som förväntas och plötsligt är inte saker så stora och läskiga längre.
Men just nu kryper den där känslan i kroppen, den där känslan av förväntan, blandat med bubblig lycka och illamående över att allting är så stort och nytt.
Hjälp, nu börjar visst livet tror jag bestämt.

Idag är min storebror och min favoritsvägerska Matilda med i Expressens Leva och Bo!
Dom har nämligen en väldans fin och ytterst fiffig lägenhet.
Jättefint repotage och finfina bilder, det enda jag har att klaga på att det står ”sambon Mattias”, det borde stå ”sambon Mattias, även Annas storebror”.
Men jag får väl leva med det då 😉

På måndag eller tisdag dyker Värnamo nyheter upp hemma hos mig och gör ett leva och bo i min lägenhet.
Fan, jag vill också va i expressen. Men jag tror inte min lägenhet skulle täcka fyra sidor, jag tror inte ens den skulle täcka en fotograf och en reporter samtidigt.