Dag två i Sunne, som visade sig bli den bästa dagen på hela resan. Vi började med utflykt!

Nämligen hit, till The Alma Löv museum! Det är alltså konstnärsparet Mark och Karin Broos som startade detta för en herrans massa år sedan och nu är det dottern som driver det och det bara växer och växer och är så himla häftigt!

Jag blir så ledsen när jag tänker på alla familjer som inte anser sig vara ”kulturella” och att alla museum bara består av vita väggar och tavlor man inte gillar. De missar ju allt det roliga! Detta museum är allt annat än tråkigt! Som ni ser!

Möttes av den här gigantiska takkronan gjord av trä, fogskum och hockeyhjälmar! Jag förstår inte ens hälften av all konst som visas här, men man måste inte alltid förstå allting, man kan gilla det ändå! Det här är hundra gånger roligare än alla lekland i världen, jag lovar!

Knut ÄLSKADE det! Han är så otroligt rolig att ha med på sånt här!

Stig var också nöjd eftersom det fanns miljoner grejer att kolla på.

I det här rummet var det tydligen Alma Löv´s begravning. Sån här begravning vill jag också ha!

I ett rum satt en skulptur föreställande Lars Lerin och en himla massa av hans huvud. Lite creepy.

I ett annat rum kunde man kolla på videokonst. Tänk en biograf som såg ut såhär!

Vem bor här?

I hjärtat av huset låg det här superfina caféet. Allts¨man får ju hjärtemojiögon av att titta på det här!

Mitt i det stora rummet sitter en skulptur föreställande Karin Broos och jag hoppade högt när jag såg den för den kändes så verklig. På väggen bakom står en av Mark Broos.

Snygg farsa.

Och ännu snyggare tidningsomslag.

Om ni är i krokarna av Sunne eller Karlstad, snälla lova att ni åker hit! LOVA!

En av mina bästa kompisar från gymnasiet, Anna Lidberg, ställde ut på Alma Löv när vi var där. Kolla bara den här texten, som jag också har på armen (samma teckensnitt och allt) ÄLSKAR den och var såklart tvungen att ta en fanbild.

Hela tomten runt om själva ladan är fullt av små paviljonger där olika konstnärer ställer ut. Här fick man göra sitt eget kalejdoskop genom att dra runt två stora speglar över golvet!

Mitt eget gäng av hipsterkillar!

Hittade ett hus man kunde snurra på, given succé!

Han va tvungen att samla sig en stund över hur HIMLA roligt det var!

I björkdungen fanns det här orangea huset…..

Där inne bodde Hans och Greta och deras enorma förbrukning av fogskum.

Toker <3

I den här paviljongen fick man cykla. Älskar att Emil tycker sånt här är roligt och gärna följer med. Det gör ju det hela lite lättare om man säger så.

Vi hade också med oss dom här två, nämligen mamma och Stefan!

Gulliga va? Stefan är min bästa kompis Anders pappa, tänka va, hur det kan gå!

Vi avslutade besöket på Alma Löv med att kolla i paviljongen där Anna Lidberg ställde ut lite mer av sin konst. Så fint så fint.

Sen var vi så hungriga så vi höll på att smälla av, så vi åkte till Diner 45. Knut ville vara kameraansvarig och knäppte av den här superbra bilden av brorsan och pappan, och lite mormor på ett hörn.

Sen tog han de här två bilderna, av mormor och Stefan. Tycker han är superbra på att fånga bilden, dessutom lite underifrån vilket alltid är ett bra perspektiv.

-Vad vill du ha att äta Knut?
-Milkshake!
Är det semester så är det.

Efter maten åkte vi upp på Tossebergsklätten. Så jäkla svår att fota utsikt tycker jag. Man fattar aldrig hur storslaget det faktiskt är.

Jag får helt enkelt intyga att det var magiskt.

Dags för Knut att fota igen.
-Den här bilden blev jättebra på dig mamma, huvudet kom inte med!

Han fångade dock utsikten väldigt fint!

Nu hade vi sett så långt vi kunde och beslöt oss för att åka hem till vår stuga.

På vägen stannade Stefan för att köpa fika. Mycket bra beslut. Så vi satt vid vår fina utsikt och åt bulle och berömde Värmland i vanlig ordning.
Så himla perfekt dag!

Efter några dagars mellanlandning hos mamma i Karlstad, styrde vi kosan mot Sunne. Sunne ligger alltså sex mil norr om Karlstad och är så fint så man får svindel!

Vi hade dessvärre inget vidare väder, men det är ju en världslig sak. Stugan vi hyrt låg mitt ute i ingenstans och hade den här spektakulära utsikten!

Vi gick husesyn och Knut fann sig genast till rätta och började packa upp sina grejer.

Själva stugan var inte något extra, men utsikten däremot!

Vi blev hungriga och gav oss av in till Sunne. Regnigt men ack så fint.

Vi gick till restaurangen Saffran & Vitlök som vi hört mycket gott om. Så himla fin personal som fixade precis den Knut gillade när det inte fanns på menyn. Så han fick makaroner, köttfärs, gurka och majs. Så gulligt när folk orkar göra det där lilla extra och Knut hälsade att det var den bästa majsen i hela Sunne!

Efter maten åkte vi på utflykt till Rottneros!

Knut var kartansvarig i vanlig ordning.

Rottneros är alltså en stor park med olika trädgårdar och skulpturer….

…och förstås en jättestor lekpark, Nils Holgerssons äventyrspark!

Men eftersom Knut är rädd för både ”höjder och snabbhet” som han själv säger, så var det mest Emil som fick leka i klätterställningarna.

Men åka flotte gick bra!

Jag hängde med den här kexfantasten medan pojkarna åkte över vattnet fram och tillbaka hundra gånger.

Dags att kolla på kartan igen. Kolla vad stor Knut har blivit förresten, så himla mycket pojke nu och inte det minsta liten bebis längre.

Vi bestämde oss för att gå vidare mot skulpturerna.

Så svårt att veta på förhand vad en femåring ska tycka om sånt här, det kan ju vara dödstråkigt för vissa barn. Men Knut är nyfiken och vill titta på allt, undrar vad det är och vad det föreställer, så han är en verklig stjärna att gå på kulturäventyr med!

Det här var min favorit.

Sen upptäckte vi den här läskiga, längst bort i en allé.

Vi var tvungna att kolla lite närmare.

Creepy! Kunde typ inte sova på natten efter pga denna. Låg och tänkte på att hon stod där ensam på natten i mörkret! Fy!

På nära håll var hon inte lika skrämmande…..bara lite.

Efter besöket i parken brakade åskan loss och vi åkte hem och tog en tupplur på soffan.

Den här killen var dock inte det minsta trött, så vi fick ta selfies medan brorsan sov.

Det var vår första dag i Värmland och mitt hjärta gjorde volter över att vara hemma igen.

På lördag åker vi på semester till Värmland!
Vi hoppade ju över Öland ett år för att riktigt grotta ner oss i Värmland. Det är så ofta vi är där men hinner ändå aldrig riktigt göra allt vi vill, så nu ska vi stanna länge och riktigt insupa Värmlandsluften ordentligt.

Jag hoppas på en lugn semester, så lugn den nu kan vara med en femåring och en åttamånaders som just lärt sig hasa iväg på egna utflykter.
Men jag vill hinna vara med min familj, uppleva roliga saker och hinna prata med Emil ordentligt på kvällarna.

Vi har alltså hyrt en stuga utanför Sunne, med utsikt över sjön och där ska vi vara i fem dagar. Tanken är att vi ska åka till Sunne vattenland, strosa i Rottneros park, ro med båten på sjön och lyssna på tystnaden på kvällarna.

Efter våra fem dagar i Sunne ska vi tillbaka till mamma i Karlstad igen, för några dagar till. Då hoppas jag få visa Knut båtbussen, kanske ta en sväng ut på Vänern och riktigt få umgås med min mamma. Det bästa jag vet.

Jag är så himla redo för semester nu. Inte pga jobbet, men det ska bli så skönt att vara hemma allihop tillsammans. Att ha dubbla händer och ögon, få massa tid till utflykter och familjetid.

Förutom Värmland har vi även planerat in några dagar i tält på Österlen. Det blir tältpremiär för hela familjen, Emil har dock tjuvtränat med Knut och Stig ute hos sin pappa.

Tanken är att vi ska vara lediga i fyra veckor ihop. Kanske jobbar jag någon dag eller kanske låter jag bli. Får väl se om jag får feeling helt enkelt.

Kanske jobbar jag lite med mitt eget sidoprojekt iallafall. För att teckna måste jag, för annars är det ingen riktig semester.

Tänk va, att i år är vi fyra stycken i familjen, sån ynnest!

Igår hoppade hela vår fantastiska bokklubb Latebloomers Bookclub in i bilen för att åka mot Skarhults slott och utställningen om Ester Blenda Nordström! Vi läste boken Ett jävla solsken och gav den toppbetyg (LÄS DEN!!) så när min mamma tipsade om att den här utställningen fanns, så reste vi dit!

Men först mat i källaren på slottet. Vår bokklubb har nu funnits i lite mer än tre år (tror jag det är nu) och vi får alltid en massa påhopp om att vi inte läser utan bara dricker vin. Vilket såklart är dumheter, vi har till och med protokoll! Fast vi gillar vin också.

Kaffe på slottsterassen efter maten. Trädgårdsgoals.

Älskar den här bokklubben så orimligt mycket! Vi är väldigt olika och det är liksom det som är hela tjusningen. Vi ses ungefär varannan månad, oftast hos någon av oss, vi har alltid hämtmat så det inte ska bli någon press att laga mat och vi läser inga böcker om Sci-Fi.

Efter maten och kaffet gick vi till utställningen om Ester Blenda (hade jag fått en dotter hade jag döpt henne till det!) Vi hade guidad visning och kände oss oerhört kulturella, men jädrar vad bra det var!

Jag känner mig så inspirerad av henne. Så modig och tuff, som vågade gå sin egen väg trots en massa män som försökte stoppa henne. Snälla, lova att ni läser boken!

Efteråt kikade vi runt i slottet. Flådigt sovrum.

Hej hej från tjej på slott.

In i bilen igen för nu var vi hungriga. Vi åkte till Höganäs och åt på Garage. Mmmmmmm, flott!

Könsneutral toalett.

Herregud så många bra kvinnor jag omger mig med nuförtiden!

Om man ändå är i Höganäs, solen skiner och livet är rätt jäkla gött, så vill man ju helst inte åka hem. Så vi lät bli och gick ner till hamnen istället.

Helt klart rätt beslut.

En bättre söndag, döper jag den här bilden till.

När jag är på sådana här fina ställen tänker jag alltid varför i hela fridens namn jag bor där jag bor, när man kan bo såhär!

Efter en stund gav halva gänget upp och åkte hemåt igen. Men vi tappra själar stannade kvar och plågades av denna ljuvliga utsikt.

Kom på att det nog var bäst om vi flyttade hit allihop.

Viktigt att behålla skärpan på rätt grejer, det är sen gammalt.

Motvilligt gav vi upp och körde mot Värnamo igen.

Tack för en magisk dag älskade bokklubb. Nästa gång åker vi iväg lite längre!

Om man cyklar tio minuter från vårt hus så kommer man till en stor sjö. Så efter en heldag med fix i orangeriet, packade vi in kaffe och ungar i lådcykeln och åkte dit.

Perfekt avbrott att åka hit.

Knut ville absolut ta med sitt nya metsmpö men varken jag eller Emil orkade krångla så vi kompromissade med en håv.

Det var strandpremiär för Stig!

Och doppa tårna premiär. Det var ingen succé dock.

Så fin dag med familjen. Bara tio minuter hemifrån.
På vägen hem somnade båda kidsen i lådcykeln.