Det här var absolut en av de svåraste, eftersom mumintrollen själva är så väldigt olika människor i sitt utförande.
Att han skulle ha stor näsa var givet, se lite naivt snäll ut tänkte jag också skulle passa. Plus att han inte skulle ha så markerad haka.
Det här är alltså Mumintrollet!

Toves mumintroll ser ut såhär och är så himla genialiskt i sitt utförande. Enkelt men ändå så väldigt talande.

Just när jag var som mest inspirerad i tecknandet av dessa Muminkaraktärer så fick jag höra att det kanske inte var tillåtet, av upphovsrättsliga skäl.
Jag hoppas verkligen att de bara ska se det som en hyllning från min sida och något jag gör enbart för min egen skull och inte i något syfte att tjäna pengar eller liknande.
Det är en ren övning från min sida, att bli bättre på att få fram karaktärer och rolig att få tänka lite utanför min vanliga, strama, box.

Hoppas de låter mig fortsätta, för det är så väldigt väldigt roligt!
Här kommer en av mina favoritkaraktärer från Muminböckerna, nämligen Misan, Muminfamiljens hembiträde. Hon är med väldigt mycket i boken ”Farlig midsommar”, så det passar ju bra nu. Läs den om ni inte gjort det!

Och Tove Janssons fantastiska Misan, som beskriver sig själv som ”den lyckliga familjens arma hembiträde”….

Nu är det dags för en av Muminkaraktärerna som jag sett fram mest emot, nämligen en Hattifnatt!
Den här var klurig eftersom de är väldigt enkelt tecknade utan varken näsa eller mun. Så jag försökte göra även min variant så ”intetsägande” som möjligt.
Ville också göra hen lite könsneutral för man vet ju faktiskt inte om Hattifnattarna är tjejer eller killar.

För er som inte är bekanta med Mumindalen och dess invånare så är Hattifnattarna en spökliknande varelse som inte gör mycket väsen av sig utan mest bara står och stirrar rakt fram i stora klungor.
Dock blir de elektriska vid åskoväder och då blir de självlysande!
Såhär ser de ut enligt Tove Jansson som både tecknat och skrivit alla muminböckerna.

Här är min tolkning av hur en Hattifnatt skulle sett ut om det var en livs levande person:

Här kommer ett nytt porträtt ur muminserien jag håller på med!
De har blivit omåttligt populära på instagram vilket såklart är himla kul och jag känner att detta sannerligen är en av mina bättre ideér!
Här kommer alltså del tre i serien med hur karaktärerna i Mumindalen hade sett ut om de var riktiga personer.
Låt mig presentera: Snusmumriken!

Och såhär ser Snusmumriken ut i sitt originalutförande så att säga:

Jag har en hatkärlek till Snusmumriken. Jag gillar att han är drömsk och en ensamvarg som gör precis vad han vill (med största sannolikhet är han introvert) men jag tycker också att han är lite smådryg och snudd på otrevlig.
Kanske är för att jag känner igen mig ganska mycket i honom som jag inte riktigt gillar honom?

Ja ja, nu är det dags att göra nästa teckning!

För några dagar sedan inledde jag projektet ”teckna alla karaktärerna i Mumindalen som riktiga personer”.
Nu är det dags för karaktär nummer två, nämligen Filifjonkan.
Filifjonkan är ganska orolig typ. Oroar sig för stora katastrofer, översvämningar och tyfoner.
Men hon är också ordentlig och noggrann, gillar att ha det rent och snyggt omkring sig, ifall det skulle komma över någon på tebjudning som hon egentligen inte vill.
Här är min version av Filifjonkan!

Såhär ser hon ut i böckerna:

Här är den förra teckningen jag gjorde, på Lilla My.

Har sett bilderna på Disneyprinsessor florera på internet ett tag, hur de skulle sett ut som de var verkliga personer. De är tecknade av konstnären Jirka Vinse Jonatan Väätäinen och ser ut såhär:

Alltså de är SÅ himla fina!
Jag blev superinspirerad, dock kände jag att just Disney kanske inte var min favorit (och dessutom uppenbarligen redan gjort) så jag bestämde mig för att göra figurerna i Mumindalen! Lite knixigt eftersom de flesta inte ens är mänskliga så att säga, men jag återkommer med resultatet så småningom.
Men först ut, Lilla My!

Och originalet, för er som kanske inte är lika bekanta med Mumindalen som jag är.