I slutet av sommare kommer det ske en massa ändringar här inne.
Bloggen kommer få en helt ny klädsel och hela grejen ska göras om och det känns så HIMLA roligt!
I Augusti börjar Knut på förskolan (det blev den kristna!) och då kommer jag gå tillbaka till att jobba heltid igen, vilket innebär att bloggen slipper bli lidande, jag hinner teckna annat än beställningar och ja, det kommer helt enkelt blåsas nytt liv i hela Anna Ritar!
Det ser jag fram emot!
Nu är vinnaren i min instagramtävling avgjord.
Det var himla svårt att välja då jag lätt hade kunnat teckna hundra stycken av bidragen!
Men jag fastnade för den här bilden, kände igen mig från min egen barndom på nått sätt, där dörrposten var full av mätstreck.
Det roliga när man tecknar är att jag har fria händer att ändra som jag vill. Köket på orginalbilden var vitt med plastmatta, men nu gjorde jag luckorna gula (och ändrade handtagen, så mycket billigare att renovera på pappret än i verkligheten) och la in rutigt golv. Tadaaa, genast blev det lite mer ombonat och hemtrevligt.
Idag hamnar den här bilden på lådan och åker iväg till sin nya ägare, hoppas hon ska gilla den lika mycket som jag!
Den här teckningen började jag på redan förra veckan och var sen tvungen att gå hem just när det var som roligast! Sen har den legat orörd på kontoret i väntan på att jag skulle komma tillbaka och som jag längtat efter den.
Förlagan är från ett av Underbara Claras instagramfoton.
Älskar att det händer något i bilden och inte bara är ett porträtt som jag brukar göra.
Det var så roligt att teckna den här bilden att jag sen startade en tävling på instagram, där man ska visa sin bästa ögonblicksbild. Man har chansen att vinna bilden fast tecknad i A3 format. Tävlingen fortsätter till sista maj så in och följ mig på instagram för att se hur ni tävlar. Jag heter: @annaritar
Det här är egentligen en beställning, men jag tyckte den ändå kunde få gå under kategorin dagens porträtt.
Jag gillar att teckna djur, det är något annat än det jag brukar teckna dessutom tycker jag det här blev så fint när hennes näsa och kattens nos gick i samma linje.
Jag tänker ofta att jag ska teckna vår familj, vi om någon borde ju ha ett familjeporträtt men det är så himla svårt. Blir för kräsen och för petig, ingenting duger och jag vet inte hur många påbörjade bilder jag knycklat ihop och slängt bort.
Jag har för snygg man och för gullig unge helt enkelt, så måste det ju vara. Ja.
Idag är det måndag och nu när jag får jobba måndagar igen (det är utan tvekan min bästa jobbdag) så är jag laddad efter helgen och kan börja beta av från min to-do-list.
Nu är klockan snart halv tolv och jag har redan hunnit bocka av och göra färdigt inte mindre än tre teckningar (inte från noll dock, det tar betydligt längre tid än så) fått in ett stort beställningsjobb och hunnit svara på alla mail OCH druckit kaffe!
Med lite erfarenhet i ryggen så vet jag vid det här laget att jul och sommar är mina absolut mest hektiska årstider så om ni vill beställa något till sommaren (bröllopspresent, morgongåva, dop eller student eller vad det nu kan vara) så gör det nu!
Jag behöver MINST en månad på mig, ibland går det snabbare och ibland lite längre men tänk på det så ni inte skickar iväg en beställning dagen innan ni ska ha den!
Vill ni beställa så är det bara att maila till anna@annaritar.com, berätta vilket mått du vill ha (A4 eller A3) och vilken stil och sådär du tänkt dig.
Fortfarande gäller specialpris för namntavlorna, 1000 kr för en A3!
Nu jobbar jag heltid i två veckor eftersom jag ändå inte får bära är det bättre att Emil är hemma med Knut.
Nu när jag är på jobbet mer än bara två dagar behöver jag inte hetsteckna så mycket utan har tid att teckna lite även för att det är roligt.
Det här är det jag jobbar på just nu, ett stort porträtt på Niklas Lundqvist.
Jag tecknar överlag väldigt få män men egentligen tycker jag att det är så himla roligt, speciellt att få teckna små skäggstrån.
Jag borde kanske teckna en hel kavalkad av vackra män? Ja, det borde jag. Tipsa gärna om ni har någon tjusig karl på lut.
För en gångs skulle tecknar jag inte med promarker utan med mina nya färgpennor Polychronos. De första bilderna jag gjorde med dom tyckte jag blev sådär men nu börjar jag få kläm på det och ser potentialen i de här pennorna.
Såhär ser iallafall porträttet ut just nu, work in progress så att säga:
