Idag gäller det stenhård disciplin och försöka få så mycket jag bara kan gjort.
Jag har sjutton beställningar som ska vara klara till jul, så mitt mål är att iallafall hinna skiss upp alla och skicka iväg på godkännande idag.
Okej, alla kommer jag inte hinna men jag ligger lite efter då jag var i Stockholm både torsdag och fredag som vanligtvis är mina jobbdagar.
Men det var det värt för det var väldigt roligt och lyckat.

Så nu, tillbaka till skissandet, som dessutom ska bli väldigt roligt när det kommer till färgläggningen, för jag köpte inte mindre än 35 nya pennor och tre nya block när jag var i Stockholm! Så hit me med beställningar för nu är jag inne i ett flow!

Jag erkänner, jag är en pappersjunkie av rang.
Jag älskar att känna på olika kvailteér, tänka ut vad som passar till vad, älskar lukten av konstnärsmaterial och olika högar av papper!

Imorse steg jag upp tidigt som tusan för att gå på föreläsning om just papper. Det var papperstillverkaren Artic Paper som höll i föreläsningen som var sååå HIMLA bra!
För mig som gillar att nörda ner mig i sånt här som papper och pennor var det här ungefär som Formexmässan för en inredare eller Formel 1 för en biltokig.
Jag älskar´t!
Han gick igenom olika papper, skillnader, hur en trycksak ändras beroende på pappret, gloss och så vidare.
Jag har en förkärlek för matt papper och gärna tjockt sådant, som inte gör att pennorna ”blöder” och gärna med lite lite struktur på ytan.
Jag frågade även föreläsaren hur man vet om ett papper kommer blöda eller inte för det vet jag att ni frågat mig ofta och hans svar var helt enkelt att man får prova sig fram.

Jag tänkte tipsa om det pappret jag använder och det har länge varit (och är fortfarande till viss del) detta papper.
Skitbilligt och inte det minsta fancy men det är lagom tjockt, blöder inte och funkar väldigt bra till pennorna. Tror det kostar runt fyrtio kronor och jag köper det i bokhandeln.

Det finns även det här pappret, som är anpassat efter promarkers men jag har provat det och tycker inte alls om att det är så tunt! Det känns lite som smörpapper och har inte alls den där tyngden jag gillar (dessutom blir det buckligt av min handsvett haha) men alla tycker ju olika. Fördelen med det här pappret är att det inte suger pennor, Så om man använder detta så räcker pennorna betydligt längre än om man tex använder akvarellpapper som suger jättemycket färg.

När jag var i Köpenhamn i somras sprang jag på en jätterolig pappersaffär precis innan vi skulle åka hem och nu i efterhand ångrar jag att jag inte köpte hela butiken! Men det här blocket köpte jag iallafall, med jättetjocka fina papper där pennorna funkar ypperligt. Jag har det bara i A3 och skulle helst ha det i alla storlekar som finns men vet inte om det ens säljs i Sverige, någon som vet?
Det här är iallafall LÄTT det bästa pappret jag provat! (ni som beställer teckningar i A3 får det alltså på detta papper)

Igår kväll, när Knut somnat och Emil inte var hemma smög jag ner i källaren och satte mig och tecknade.
Det resulterade i det här porträttet på min vän Vestis.
Jag gillar att teckna människor jag träffat eller känner, då kan man lägga till lite mer känsla eftersom man vet hur de är.
Jag och Vestis (som också heter Anna egentligen) har inte känt varann särskilt länge, men hon kvalade in på min topp tre lista på en gång.
Hon var inne och handlade av mig när jag jobbade på Mio och jag kände efteråt att åhhh, henne vill jag vara kompis med! Hon kändes så bubblig och enkel. Och färgglad förstås.
Sen några veckor senare var jag ute på en uteservering och då kom hon fram och presenterade sig och då, med några öl i kroppen, sa jag till henne att jag känt att jag ville vara kompis med henne efter att hon handlat av mig. Hon sa att hon tänkt samma sak, så vi bytte nummer och veckan efter åt vi lunch ihop och sen dess har vi varit en match made in heaven kan man säga.
Emil skrattar åt hur jag gör för att skaffa nya vänner, säger att jag gör precis som barnen i sandlådan. Men det är ju då man hittar de allra bästa sandkornen ju!

Så det här porträttet är till dig Vestis, för att du alltid orkar lyssna och förstå, för att du alltid fattar hur jag menar när det svämmar över och man känner och tänker för mycket, för att du också vill dricka vin på en tisdag och prata om livet och för att du alltid uppmuntrar och hejar på.
För att du fortfarande frågar om hur det känns med pappa, för att du tänker likadant som mig och för att det är så fint att ha en klippa som dig att luta sig mot.
Du är bäst!
(Som min bästa barndomskompis sa när hon var och hälsade på från Stockholm; jag är så glad att du har Vestis, då vet jag att du klarar dig)