Här är teckningarna inramade och klara! Så nu är det bara att åka iväg till Stockholm.
Idag ska jag teckna precis hela dagen för att få fram en massa nytt att fylla min portfolio med, så jag kan ha den redo under armen när jag är på mässan.
Kolla in igen senare, för idag lär det komma upp massvis med nya teckningar!
Det finns de som jag alltid återkommer till att teckna, de som inspirerar lite extra. Sandra är utan tvekan en av dom jag tecknat allra flest gånger.
Idag började jag dagen med hotellfrukost i min egen stad ihop med Emil. Det känns som en riktig lyx att gå coh äta hotellfrukost, sånt man får lov att unna sig med jämna mellanrum.
På senaste tiden har jag och Emil börjat träna ihop. Jag har alltid varit emot det där att träna ihop med den man lever med, men herregud vad fel jag hade! Det är hur roligt som helst att gå till gymmet ihop, man puschar varann att göra mer än man någonsin gjort förut och man behöver aldrig känna sig dum eller ensam. Dessutom är det lättare att sätta upp mål om man är två, då kan alltid den andra säga nej när man är sugen på pizza eller annat skräp.
Idag står det spinning på schemat och eftersom det är fredag den trettonde kommer jag väl välta av cykeln.
Då är det alldeles extra bra att vara två, så man har någon som alltid kan hjälpa en på fötter igen.
Det finns de som jag alltid återkommer till att teckna, de som inspirerar lite extra. Sandra är utan tvekan en av dom jag tecknat allra flest gånger.
Idag började jag dagen med hotellfrukost i min egen stad ihop med Emil. Det känns som en riktig lyx att gå coh äta hotellfrukost, sånt man får lov att unna sig med jämna mellanrum.
På senaste tiden har jag och Emil börjat träna ihop. Jag har alltid varit emot det där att träna ihop med den man lever med, men herregud vad fel jag hade! Det är hur roligt som helst att gå till gymmet ihop, man puschar varann att göra mer än man någonsin gjort förut och man behöver aldrig känna sig dum eller ensam. Dessutom är det lättare att sätta upp mål om man är två, då kan alltid den andra säga nej när man är sugen på pizza eller annat skräp.
Idag står det spinning på schemat och eftersom det är fredag den trettonde kommer jag väl välta av cykeln.
Då är det alldeles extra bra att vara två, så man har någon som alltid kan hjälpa en på fötter igen.
Som ni säkert redan vet vid det här laget sitter jag inte längre hemma i min rosa-oranga ateljé och jobbar utan har ett kontor i stan numera.
Mitt kontor ligger på fjärde våningen, på något som kallas företagsfabriken. Här finns några nystartade företag och man får hyra ett kontor (för typ inga pengar alls) och då ingår en coatch som ger massa bra tips och sparkar en i rätt riktning och peppar och stöttar (och hjälper till när man helst bara vill lägga sig ner och dö och undrar vafaaaan man startade eget för)
Om du är din egen skulle jag rekomendera en sån här arbetsplats varmt. Du får någon att fika med, någon att utbyta idéer med, känslan av att ”gå till jobbet” och du slipper se diskhögar, dammtussar och annat tråk som finns hemma.
Ring din kommun och se om de har något liknande där du bor!
Jag tänkte att vi tar en rundtur. Ja jag vet, det är sjukt stökigt men jag kan inte jobba när allt är för ordnat.
Här är utsikten från min plats. Här finns bord och två stolar om man vill ha möten. Det händer inte särskilt ofta just i mitt kontor. Men det GÅR.
Här är mitt fönster, med teckningar, fakturor och en skrivare med scanner. När jag började teckna fotade jag bilderna. Det är värdelöst. Ingen illustratör utan scanner!
Lite inspiration, en stringhylle-kopia med material i, mina Björn Borg skor och ett jäkligt stort ljusbord.
Mitt skrivbord. Mina favoritlampa designad av han som gjorde Bumlinglampan, den ger ett jämnt kritvitt ljus över hela teckningen (det är viktigt att din lampa inte belyser gult, för då blir ju färgerna fel när du tecknar) på lampan står en Too-Tiki som jag köpt på loppis för en femma, en lina med viktiga visitkort och en bok jag fått av Emil om att jobba smartare, inte hårdare.
Som ni säkert redan vet vid det här laget sitter jag inte längre hemma i min rosa-oranga ateljé och jobbar utan har ett kontor i stan numera.
Mitt kontor ligger på fjärde våningen, på något som kallas företagsfabriken. Här finns några nystartade företag och man får hyra ett kontor (för typ inga pengar alls) och då ingår en coatch som ger massa bra tips och sparkar en i rätt riktning och peppar och stöttar (och hjälper till när man helst bara vill lägga sig ner och dö och undrar vafaaaan man startade eget för)
Om du är din egen skulle jag rekomendera en sån här arbetsplats varmt. Du får någon att fika med, någon att utbyta idéer med, känslan av att ”gå till jobbet” och du slipper se diskhögar, dammtussar och annat tråk som finns hemma.
Ring din kommun och se om de har något liknande där du bor!
Jag tänkte att vi tar en rundtur. Ja jag vet, det är sjukt stökigt men jag kan inte jobba när allt är för ordnat.
Här är utsikten från min plats. Här finns bord och två stolar om man vill ha möten. Det händer inte särskilt ofta just i mitt kontor. Men det GÅR.
Här är mitt fönster, med teckningar, fakturor och en skrivare med scanner. När jag började teckna fotade jag bilderna. Det är värdelöst. Ingen illustratör utan scanner!
Lite inspiration, en stringhylle-kopia med material i, mina Björn Borg skor och ett jäkligt stort ljusbord.
Mitt skrivbord. Mina favoritlampa designad av han som gjorde Bumlinglampan, den ger ett jämnt kritvitt ljus över hela teckningen (det är viktigt att din lampa inte belyser gult, för då blir ju färgerna fel när du tecknar) på lampan står en Too-Tiki som jag köpt på loppis för en femma, en lina med viktiga visitkort och en bok jag fått av Emil om att jobba smartare, inte hårdare.
Eftersom jag bor i en stad som tar tio minuter att gå igenom (om man går sakta) så är utbudet på pennor inte särskilt stort. Tyvärr finns det ingen som säljer promarkers, trots att jag tjatat på affärerna. Dock finns det ett ställe som säljer copic ciao pennorna, så brist på mina favoritpennor gjorde att jag provade dessa istället.
Nu är jag fast.
De är ljuvliga att jobba med, känns nästan som att måla med akvarell. Deras spets som är mer som en pensel gör att det blir ett himla bra ”schvung” i bilderna.
Här är två exempel där jag använt de nya pennorna (dock har jag ganska begränsat med färger än, så de blir lite enformiga i färgtonen. Det går fint att kombinera dom med promarker om man vill)
