Dagens detalj: Skärp med dubbelspänne, gammalt från MQ

Dagens sak: Piedestal från Erikshjälpen, 15 kronor

Dagens köp: Råkade visst köpa en ny dator

Efter en lång vecka, med en trött rygg och en kokande hjärna, brukar jag släcka ner lägenheten, tända alla myslampor, hälla upp ett glas vin och sätta på musik på högsta volym.
Sen lägger jag mig i soffan, med benen uppdragna, lyssnar igenom samma spellista om och om igen. För att riktigt rensa hjärnan.
Sen sjunger jag med örat tryckt mot soffkudden (man sjunger så mycket bättre då) tyst tyst så bara jag hör. Sjunger bort allt jobbigt och rörigt, all stress och all press. Känner hur det där ständiga trycket under revbenen lättar.

Det är det absolut bästa jag vet, det slår allting. Antingen själv som ikväll, eller med benen ihoptrasslade med Emils på andra sidan soffan.

(bild lånad från LeLove)

Det finns ett hus till salu som är precis lagom stort för en söt man, mig och vår katt. Det finns till och med plats för fler om man skulle vilja det.
Det har en liten trädgård, ett brutet tak och är alldeles perfekt.

Jag vill alltid köpa hus när det blir vår. För jag vill ligga på gräsmattan och jag vill klippa bort grenar i äppelträden.
Men det är dom där 15%. För att få dom måste vi först köpa en liten lägenhet som stiger i värde, sen måste vi köpa en lite större lägenhet som stiger ännu mer, sen någongång, kanske man kan få loss de där pengarna.
Tills dess får jag titta på bilder av huset, för ungefär femtioelfte gången.

Men tänk om jag inte skulle trivas där då? Tänk om jag blir tokig av att inte komma in till stan (ja jag vet, jag borde ha ett körkort vid det här laget), tänk om ingen vill leka med mig och huset luktar mögel?
Tänk om min mamma aldrig kommer bo granne med mig?!

Så kanske är det lika bra att vänta.
Vänta tills man har 15% på banken och är säker på att man vill bo där man bor.

Tills dess har jag kollektivet vikingarna där jag bor nu, med spontana hattfester, grillning i trädgården och ett ständigt spring i trappan för att hälsa på varann.
Det är ju faktiskt inte så dumt det heller.

Jag fick ett ryck och ville teckna nått annat än det gamla vanliga.

Nu i efterhand när jag ser resultatet…..så ska jag nog hålla mig till det gamla vanliga trots allt.

Jag var och fotade med Jonas Karlsson i helgen, sminket gjorde Angela Svensson.
Temat var 50-tal och när jag skulle försöka mig på den här posen så trodde jag på riktigt att jag skulle bryta nacken!
Var alldeles öm efteråt!
Men såhär blev det iallafall, fick fler bilder men bjuder bara på dessa två för tillfället.

Den här tecknade jag igår när jag hade tråkigt i studion, tycker den blev väldigt fin med sin kringelikrokiga ram.

I helgen kommer mina föräldrar hit, då ska jag krama dom så hårt att jag står mig en bra stund efter att de åkt hem.
Jag saknar mina föräldrar varje dag, hela tiden, konstant.
Man borde väl ha vant sig vid att inte ha sin mamma nära vid det här laget, men jag kommer nog aldrig riktigt vänja mig.

Nästa vecka ska jag husvisning här, då ska jag se om det finns ett fint grannhus också där jag kan stuva in mina föräldrar.
Då vore allt perfekt.