Igår gav vi oss ut i skogen på jakt efter granris och att se ut en lämplig julgran. (det är Emils pappas skog så vi är alldeles lagliga, så ni kan vara lugna)
Det var perfekt vinter- och förstaadvent-väder!
Har insett att vi bara har en massa bilder på Knut hemma och inte en enda på lilla Stig, så försökte ta fina bilder på honom, men han är minst sagt svårfångad. Aldrig mött ett barn som blundar på kort så ofta som han!
Familj på granjakt! (här ser man vem Stig ärvt blundandet av)
Vår lilla rödnos! (Stig hade storkbett på näsan när han föddes och när han blir kall syns det extra väl, så då får han alldeles röd liten näsa)
Vi hittade en perfekt gran! Vi har tänkt ha granen i orangeriet, dels för att det blir så fint och stämningsfullt där ute, men också så smidigt att slippa klåfinger-Stickan så kanske vi kan ha några hela julkulor även till nästa år. Så nu kunde vi ta en lite större gran än vi brukar ha.
Så himla härligt att vara ute nu och det är så fint så det sticker i ögonen!
Älskling i snön.
Om två veckor ger vi oss ut igen och hugger granen och grillar korv, precis som vi gjort de senaste åren. Så fin tradition. (bilder från vintern för två år sen)
Älskar vinter i Småland.
